Förslaget att Skolverket skulle ta över uppgiftsinsamling på skolområdet löser inte huvudproblemet – att offentlighetsprincipen inte gäller för fristående huvudmän på grund av att aktiebolagens uppgifter betraktas som affärshemligheter. Tvärtom innebär förslagen en onödig och dyr omväg! Det menar också till exempel Sveriges Lärare och Skolledarna.

Idéburna skolor drivs av samhällsnyttiga motiv och har normalt inga skäl att betrakta vissa uppgifter som affärshemligheter.

Efter dom i Kammarrätten 2020 försvårades SCBs uppgiftsinsamling från skolområdet som används för att framställa den slags statistik som ligger till grund för både reformer och resursfördelning inom skolan. Uppgifter av ekonomisk karaktär, som tidigare varit offentliga, började omfattas av sekretess på grund av att de betraktades som affärshemligheter hos aktiebolag som bedriver fristående skolverksamhet. För att lösa situationen infördes en tillfällig reglering i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), samtidigt som Skolinformationsutredningen tillsattes med syfte att föreslå en permanent lösning.

Utredning skulle pröva alternativa lösningar bland annat – att införa offentlighetsprincipen för fristående skolor eller att Skolverket skulle ta över informationsförsörjningen på skolområdet från SCB.

Därefter fick vi en ny regering som delade upp frågorna med tilläggsdirektiv. Frågan om införande av offentlighetsprincipen överfördes till att utreda en variant av denna som kallas Insynsprincip och som fortfarande utreds. Kvar blev alternativet att Skolverket ska ta över informationsförsörjningen, vilket delbetänkandet från Skolinformationen föreslår.

ISR avstyrker utredningens förslag i sitt remissyttrande med hänvisning till att offentlighetsprincipen bör gälla för fristående skolhuvudmän. Du hittar hela ISRs yttrande här!

Idéburna aktörer vill bidra till skola och samhälle och ser normalt inte att man kan ha vissa uppgifter som affärshemligheter. ISRs syn är att den svenska skolan ägs av svenska folket; att den utövar offentligt makt som utgår från folket; att den  finansieras med skattemedel och att den bedriver myndighetsutövning. Det betyder att även uppgifter av ekonomisk karaktär från enskilda huvudmän bör vara offentliga, på samma sätt som vid en skolmyndighet. Många menar att små huvudmän skulle få svårt att klara att leva upp till offentlighetsprincipen, främst vad gäller utlämnande av allmänna handlingar. ISR ser detta problem, men bedömer att detta går att lösa på andra sätt – t ex genom att både hemkommun och fristående skolhuvudman åläggs skyldighet att samarbeta kring utlämnande av allmänna handlingar eller genom särskild finansiering för ändamålet.

Skolinformationsutredningen arbetar fortfarande utifrån tilläggsdirektivet om Insynsprincip, dvs en slags begränsad offentlighetsprincip på skolområdet. Därför menar ISR vidare i yttrandet att förslagen borde bedömas inom ramen för ett helhetsgrepp som inkluderar en beskriven Insynsprincip.

I yttrandet säger ISR vidare att utredningen borde ha utrett om och hur nuvarande tillfälliga sekretessbrytande reglering i OSL skulle kunna vara än bättre lösning vad avser skydd för personlig integritet och statistiksekretess samt att förslaget blir alltför dyrt. Slutligen anför ISR att all statistik på skolområdet bör skilja idéburna från vinstutdelande huvudmän.