Om oss
Idéburna Skolors Riksförbund är branschorganisationen för Sveriges idéburna friskolor
Vårt främsta syfte är att tillvarata de idéburna förskolornas och friskolornas intressen och verka för en samhällsnyttig och icke-vinstutdelande förskola/skola präglad av mångfald och utveckling.
Förbundet arbetar med nationell opinionsbildning och är de idéburna friskolornas röst vid statliga utredningar och i samtal med politiska företrädare. Vi är en etablerad remissinstans och rådfrågar våra medlemmar för att kunna representera den mångfald som finns bland de idéburna friskolorna och förskolorna. Samtidigt bygger vi en utvecklingsstruktur mellan myndigheter, de politiska företrädarna och de idéburna friskolorna/förskolorna. Vi är ett forum för dialog, utbyte och utveckling.
Idéburna skolors riksförbund är ett ungt och växande förbund som hela tiden utökar våra verksamhetsområden. Vi tar väl hand om våra medlemsorganisationer. Därför erbjuder vi kostnadsfri juridisk rådgivning och bjuder in till utbildningar och föreläsningar.
- Idéburna riktlinjer
- Våra stadgar
- Verksamhetsberättelser
- Friskolereform 2.0
- Vetenskaplig grund – ISRs analys
Idéburna skolors riksförbund består av olika slags förskolor och skolor som samtidigt har mycket gemensamt. Idéburna friskolor, till skillnad från vinstutdelande, återinvesterar alltid eventuellt ekonomiskt överskott till att förbättra skolan och undervisningen. Drivkraften hos våra medlemmar är att sätta verksamhetens utbildningsuppdrag främst.
Våra idéburna riktlinjer
1. Stärka de idéburna förskolornas och skolornas roll i utbildningssystemet
En av Idéburna skolors riksförbunds viktigaste uppgifter är att lyfta de idéburna förskolornas och skolornas särart och betydelse – i forskningen, i politiken och i mediala sammanhang. Idéburen verksamhet är i ett internationellt perspektiv mycket omfattande och vittförgrenad. Även i Sverige har den idéburna sektorn en lång tradition med välfungerande och långsiktiga aktörer. En uppgift för förbundet är att verka för ett nytt friskolesystem som fasar ut vinstutdelande skolföretag och den så kallade marknadsskolans konkurrensparadigm. Där istället enbart idéburna huvudmän tillåts och där samverkan med kommunen är en grundförutsättning, det vill säga en reform som åtgärdar vinstintressets skadliga effekter men som tillvaratar de mervärden som idéburna skolhuvudmän bidrar med och som därmed behåller valfrihet och mångfald.
2. Skapa goda förutsättningar för idéburen förskole- och skolverksamhet
Dagens spelregler för finansiering och verksamhet i förskolan och skolan gör det svårt att driva små enheter med andra organiseringsformer än vinstutdelande eller kommunala skolor. Vi behöver långsiktiga spelregler för en mångfald av verksamheter.
3. Främja pedagogiska alternativ och organisatorisk mångfald
Idéburna skolors riksförbund representerar en stor bredd av förskolor och skolor med olika pedagogiska inriktningar såväl som olika organisationsformer och metoder med utgångspunkt i en uttalad värdegrund. Förbundet har ambitionen att vara ett självklart forum för olika pedagogiska frågor och inriktningar.
4. Samverka för ökad likvärdighet och minskad segregation
Vi är i grunden positiva till det fria skolvalet och vill gärna medverka till att finna lösningar som bibehåller valfrihet men motverkar oönskad social segregation. Friskolor har inte sällan elever från flera kommuner och med en pedagogisk profil blir elevers och föräldrars egna val viktigt. Att skapa en likvärdig skola – en skola där alla elever har samma möjligheter och skyldigheter – och att minska segregationen är en angelägenhet för alla idéburna skolor tillsammans med andra aktörer i skolans värld.
5. Öka frirummet för den lokala organisationen och professionen
Vi ser det som ytterst viktigt att arbeta med tilliten till professionen i skolan. Vårdnadshavare och elever som fått välja en pedagogisk inriktning är ofta nöjda med skolgången då man får det man tror på. Pedagogerna på en sådan skola levererar det man valt, vilket tenderar att öka tilliten till professionen. Vi vill verka för en skola där resultatstyrningen blir betydligt mindre än idag. Det är viktigt att skolan får tillbaka mandatet att driva utbildningen själv, givetvis utifrån Skollagens och läroplanens intentioner.
6. Främja praktiknära forskning, lärarutbildning och skolutveckling
En viktig förutsättning för att uppnå en kunskapsbaserad skolutveckling är att forskningen knyts närmare till skolans verksamheter och lärarutbildningen så att ett dynamiskt samspel mellan forskning, utveckling och utbildning/fortbildning kan komma till stånd. Detta förutsätter i sin tur en förstärkning av lärarutbildningarnas forskningsresurser såväl som resurserna till den praktiknära forskningen. En sådan utveckling skulle minska behoven av stora, centralt initierade, statliga reformer. Förbundet arbetar för att förverkliga skollagens paragraf om att bedriva de pedagogiska verksamheterna på vetenskaplig grund genom att främja sådan forskning som kan ge lärare och skolledning kunskaper och redskap för att utveckla undervisning och bedömning.
§1 Namn
Idéburna skolors riksförbund.
§2 Säte
Styrelsen har sitt säte i Stockholm
§3 Organisationsform
Idéburna skolors riksförbund är en ideell förening.
§4 Syfte
Förbundet ska tillvarata och främja idéburna icke vinstutdelande fristående skolors intressen; verka för tillväxt av idéburna icke vinstutdelande huvudmän och på så sätt bidra till att skolväsendet kompletteras med samhällsnyttig och icke vinstutdelande skolverksamhet präglad av mångfald, likvärdighet, kvalitet och utveckling.
§5 Oberoende
Förbundet är fackligt, religiöst och partipolitiskt obundet.
§6 Verksamhets- och räkenskapsår
Förbundets räkenskapsår och verksamhetsår följer kalenderåret. Medlemskap följer räkenskapsåret.
§7 Medlemskap
Medlemskap kan lösas av huvudman till icke vinstutdelande fristående skolor, av olika skolformer, som vill stödja föreningens verksamhet. Styrelsen fattar beslut om medlemskap. Huvudman med flera skolenheter ska anmäla dessa till medlemsregistret.
Medlem ska erlägga medlemsavgift.
Medlemskap förfaller om avgiften inte betalas.
Medlem som bryter mot stadgarna eller motarbetar föreningen kan på styrelsens förslag uteslutas av årsmötet.
§8 Styrelsen
Styrelsen leder förbundets verksamhet och ansvarar för den ekonomiska förvaltningen. Inför ordinarie årsmöte ska styrelsen avge verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse samt yttra sig över motioner.
Ordinarie årsmöte väljer ordförande samt minst fyra ledamöter.
Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av dess ledamöter är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, beräknad på antalet närvarande ledamöter, i annat fall avgör lotten.
Styrelsen väljs på årsmöte och tillträder direkt efter valet. Valbar är den som föreslagits av en medlem i förbundet.
§9 Revisorer
För granskning av förbundets räkenskaper och förvaltning väljs på årsmötet en eller två revisorer, samt en suppleant. Valbar är person som inte sitter i styrelsen.
§10 Valberedning
Valberedningen ska förbereda de val som förekommer vid ordinarie årsmöte och lämna förslag senast två veckor före mötet.
Ordinarie årsmöte väljer valberedning, som ska bestå av ett udda antal ledamöter, varav en sammankallande
Valbar är den som föreslagits av en medlem i förbundet.
§11 Ordinarie årsmöte
Årsmötet är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie årsmöte hålls varje år före 31 mars.
Varje medlem har genom sina företrädare närvaro-, yttrande- och förslagsrätt vid årsmöte.
Varje medlem har rösträtt (1 röst) vid årsmöte. Varje medlem har rätt att motionera till ordinarie årsmöte.
Kallelse till ordinarie årsmöte ska skickas ut till medlemmar senast fyra veckor före mötet.
Till kallelse bifogas förslag till dagordning.
Motioner till ordinarie årsmöte ska vara styrelsen tillhanda senast tre veckor före mötet.
Verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse, styrelsens förslag, motioner med styrelsens yttranden samt valberedningens förslag ska finnas tillgängliga för medlemmar och medlemsorganisationer senast en vecka före mötet.
Vid ordinarie årsmöte ska följande punkter behandlas:
- mötets öppnande
- val av mötesordförande och mötessekreterare
- val av två justerare tillika rösträknare
- frågan om mötet har utlysts på rätt sätt
- fastställande av dagordning
- styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse
- revisorernas berättelse
- beslut om ansvarsfrihet för styrelsen
- fastställande av medlemsavgift för det kommande året
- styrelsens förslag
- motioner
- Val av
– ordförande
– övriga styrelseledamöter
– revisor och revisorssuppleant
– valberedning
– övriga val och nomineringar
- övriga frågor
- mötets avslutande
Beslut i frågor som finns upptagna på dagordningen fattas med enkel majoritet, i annat fall avgör lotten.
För beslut i ärenden som inte finns upptagna på dagordningen fordras två tredjedels majoritet.
§12 Extra årsmöte
Extra årsmöte hålls då styrelsen eller revisorerna kallar till extra årsmöte eller på begäran av minst en tredjedel av medlemmarna.
Samma regler gäller för närvaro-, yttrande-, förslags- och rösträtt som vid ordinarie årsmöte.
Kallelse till extra årsmöte skall finnas tillgänglig för medlemmar senast två veckor före mötet.
Dagordning skall finnas tillgänglig senast en vecka före mötet.
Vid extra årsmöte får endast de punkter som är upptagna på dagordningen behandlas.
§13 Firmateckning
Förbundets firma tecknas av tre av styrelsen utsedda personer. Firman tecknas av två av dessa i förening.
§14 Stadgeändring
Dessa stadgar kan ändras på ordinarie eller extra årsmöte.
För att vara giltig måste ändringen antas med två tredjedelar av antalet röster. Då stadgeändring ska ske måste förslaget delges medlemmarna i kallelsen till mötet och punkten finnas upptagen på dagordningen. I annat fall måste ändringen antas enhälligt. Vid extra årsmöte får inga stadgeändringar som inte fanns på dagordningen antas.
Ändring av föreningens stadgar om föreningsform (§3), syfte (§4), stadgeändringar (§14) och upplösning (§15) kräver likalydande beslut på två på varandra följande årsmöten, varav minst ett ordinarie årsmöte.
§15 Upplösning
För upplösning av förbundet fordras beslut med enkel majoritet vid två på varandra följande årsmöten, av vilka minst ett ska vara ordinarie årsmöte.
Vid upplösning av förbundet ska förbundets handlingar och tillgångar disponeras på det sätt som ordinarie årsmöte beslutar.
(Stadgar reviderade på årsmöte mars 2023).
Friskolereform 2.0 – från marknad till samhällsansvar
Sammanfattning
Sveriges friskolesystem har bidragit till valfrihet och mångfald, men också till segregation, betygsinflation, minskad likvärdighet och en omfattande marknadisering av skolan. Den nuvarande modellen, där vinstutdelande aktörer verkar på en skolmarknad med i stort sett fri etableringsrätt och per-capitabaserad skolpeng, har visat sig oförenlig med skolans långsiktiga samhällsuppdrag. Samtidigt visar idéburna skolor att mångfald och kvalitet kan förenas medsamhällsnytta och ansvarstagande. Föreliggande promemoria skisserar en Friskolereform 2.0.
Bakgrund
Friskolereformen infördes i början av 1990-talet utan en föregående systemutredning. Reformen motiverades av konkurrens, valfrihet, pedagogisk mångfald och lokala initiativ. I praktiken har systemet utvecklats mot storskalighet, koncernbildning och starkt styrande ekonomiska incitament, samtidigt som skolans kompensatoriska och bildande uppdrag har försvagats.
Forskning och myndighetsrapporter pekar på:
• Ökad skolsegregation och minskad likvärdighet
• Betygsinflation och minskad tilltro till betygssystemet
• En växande resultatstyrning med fokus på efterkontroll
• Försämrat professionellt handlingsutrymme för lärare och rektorer
• Skandaler kopplade till vinstuttag och ägarstrukturer
Idéburna skolor förverkligar flera av friskolereformens ursprungliga mål. De erbjuder mångfald och valfrihet utan vinstintresse, är ofta lokalt förankrade och återinvesterar överskott för långsiktig stabilitet. De bidrar till innovation och ansvarstagande, tar ansvar i glesbygd och skapar trygga lärmiljöer med hög lärartäthet och god måluppfyllelse.
Trots detta missgynnas idéburna huvudmän av ett system som premierar stordrift, koncerner och finansiella incitament samt av ett kontrollsystem utformat för vinstdrivande aktörer. Slutsatsen är att det är de idéburna friskolorna som bäst realiserar reformens ursprungliga intentioner.
Centrala systemvariabler måste ses över
En reform bör justera centrala strukturer i dagens system: skolpengens voucher-logik, fri etableringsrätt utan lokal hänsyn, aktiebolag som driftsform, icke-samordnat skolval och kösystem, kommunernas begränsade rådighet samt NPM- och konkurrenslogik som inte är förenlig med skolans långsiktiga samhällsuppdrag.
Kärnproblemet är inte valfrihet eller fristående skolor i sig, utan kombinationen av marknadslogik, vinstmotiv och skolans samhällsuppdrag. Dagens system premierar volym, expansion och kostnadsminimering, snarare än långsiktig kvalitet, lokal förankring och samverkan.
Idéburna aktörer bidrar däremot till stabilitet, småskalighet, återinvestering av överskott, lokalt engagemang i glesbygd och i resurssvaga områden.
Friskolereform 2.0
En genomgripande reform av vårt nuvarande system bör ha ett antal konkreta mål eller värden som utgångspunkt. Reformen bör:
1. Säkerställa mångfald och valfrihet utan vinstuttag
2. Stärka likvärdighet, kvalitet och skolans bildningsuppdrag
3. Främja civilsamhällets och idéburna aktörers deltagande
4. Ersätta konkurrenslogik med samverkan och gemensamt ansvar
Nedanstående sex punkter bör utgöra väsentliga komponenter i en reformering av friskolesystemet.
1. Avskaffa vinstdrift i skolan
• Avskaffa aktiebolag som driftsform för skolor.
• Inför en särskild associationsform eller begränsa driftsansvar för skolverksamhet till idéburna aktörer.
• Säkerställ återinvestering av överskott.
2. Ny tillstånds- och etableringsprocess
• Pröva etableringar utifrån lokal kontext och samhällsbehov.
• Anpassa krav till små och idéburna huvudmän men med bibehållen likvärdighet och samhällelig insyn.
• Möjliggör krav på lokal förankring, demokratiska styrformer och etisk kod.
3. Reformera skolval och antagning
• Avskaffa enskilda köer.
• Inför gemensamt skolval med principer som balanserar valfrihet och likvärdighet.
4. Omforma finansieringen
• Reformera skolpengen för att gynna små skolor och kvalitet.
• Stärk den statliga styrningen och tydliggör hemkommunernas utbudsansvar.
• Inför kvalitetsincitament (till exempel lärartäthet och behörighet).
5. Minska administrativa krav på rapportering och uppföljning
• Minska administrativ överbyggnad.
• Stärk professionens autonomi och arbetsmiljö
6. Samverkan som norm
• Inför obligatoriskt samråd mellan kommuner och idéburna huvudmän.
• Etablera gemensam planering kring utbud, lokaler, elevhälsa och kompetensförsörjning.
Bred förankring och långsiktighet
Skapa ett skolramverk som kombinerar valfrihet och mångfald med ansvar, likvärdighet och samhällsnytta. Omvandlingen av vinstdrivande skolor till idéburna huvudmän bör utredas och aktivt stödjas genom statliga insatser, en tydlig tidsplan och en sammanhållen struktur med ekonomiska och organisatoriska incitament. Staten bör överväga att inrätta en särskild stödstruktur, för att bistå huvudmän under en övergångsperiod.
Reformen bör inledas med att underlätta och stimulera idéburna skolors etablering och utveckling, vilket kan genomföras relativt snabbt. Genom hela omställningen måste kontinuitet säkras för elever, lärare och lokaler. Det är ägarstrukturen – inte den pedagogiska verksamheten – som ska förändras.
Skolväsendet behöver mindre marknad – och mer samhälle
En central del i Friskolereform 2.0 bör vara ett tydligt skifte mot ökad samverkan och tillit i hela skolväsendet. Lärare och rektorer behöver ges större professionellt friutrymme och ett stärkt mandat att utforma undervisning och skolutveckling utifrån elevernas behov och skolans uppdrag.
Dagens omfattande detaljstyrning och resultatfokuserade NPM-logik har i stor utsträckning trängt undan skolans bildningsuppdrag och bidragit till ökad administration på bekostnad av pedagogiskt arbete.
En reformerad styrning bör i stället bygga på förtroende för professionens kompetens och ansvarstagande, med minskat fokus på kontroll och mätbarhet och ökat fokus på kvalitet i undervisning, relationer och lärande. En övergripande statlig styrning gälla lika för kommunala skolor och fristående idéburna huvudmän; professionen ska ha likvärdiga villkor oavsett driftsform.
Genom att stärka lärarnas och rektorernas arbetsmiljö, inflytande och yrkesstatus skapas bättre förutsättningar för långsiktig kvalitet, stabilitet och måluppfyllelse i skolan.
Kontakta oss
Kansli
Håkan Wicklander, ordförande
Birgitta Ljung, ekonomiansvarig
Peter Strömblad
Besöksadress: Krukmakargatan 21, plan 6, Sthlm,
Postadress: Box 17011, 104 62 Stockholm
E-post: info@ideburenskola.se
Tel: 070-210 17 42
Styrelse
Håkan Wicklander, ordförande
hakan.wiclander@ideburenskola.se
Håkan är ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund sedan 2014 och är också en av förbundets två grundare. Han arbetar deltid som förbundskoordinator på kansliet sedan oktober 2022.
Maria Nordheden Gard, vice ordförande
maria.nordheden-gard@kastanjen.nu
Maria är rektor på Freinetskolan Kastanjen i Botkyrka, en F-9-skola med förskola där ansvar, kommunikation och demokrati är viktiga. Det speglas i Marias engagemang vid möten med myndigheter om skolans ansvar för sina unga.
Birgitta Ljung, ekonomiansvarig
birgitta.ljung@ideburenskola.se
Birgitta är författare till många av förbundets remissvar och agerar även rådgivare i skolfrågor, i synnerhet frågor av ekonomisk och organisatorisk art. Hon är kommunpolitiker och har tidigare varit rektor för Södertörns friskola.
Ingrid Lindblad, ledamot
ingrid.lindblad@communityskolan.se
Ingrid är skolchef för RM Bildning som drivs av ideella föreningen Räddningsmissionen i Göteborg, samt rektor för Communityskolan Tynnered, en av RM Bildnings två skolor. Hon har även erfarenhet av arbete inom politik och föreningar.
Lina Sandgren, ledamot
Lina är utbildningschef för Stiftelsen Bladins Skola i Malmö, en av Sveriges äldsta fristående skolor med verksamhet från förskola till gymnasium, inklusive internationell skola. Hon har tidigare arbetat som rektor och lärare och har även erfarenhet från kommunal sektor. I grunden är hon leg. gymnasielärare i samhällskunskap och historia.
Thomas Lerner, ledamot
Thomas är journalist och förälder, med yrkesmässig och personlig erfarenhet av skola och Waldorf-pedagogik, och stort engagemang för rättvisa och demokrati.
Marie Rydberg, ledamot
Marie är en av pionjärerna i ISR och var med att starta Montessoriskolan Casa i Göteborg. Numera är Marie även engagerad i ett Montessorinätverk i Västsverige.
Wenche Rönning, ledamot
wenche.ronning@ideburenskola.se
Wenche är verksam som skolchef vid Rudolf Steinerskolan i Norrköping. Hon är legitimerad högstadie- och gymnasielärare och har de senaste 20 åren arbetat som rektor, senast på Kristofferskolan i Bromma.
Ingrid Carlgren, ledamot
Ingrid bevakar frågor med anknytning till läroplaner, lärarutbildning och forskning i samband med olika utredningar och remisser. Hon är även styrelseledamot i IFOUS, prof.em. vid Stockholms universitet och f.d. rektor på Lärarhögskolan i Stockholm.
Marie Andersson, ledamot
marie.andersson@folkuniversitetet.se
Marie är regionchef för skolor på Folkuniversitetet Syd (FU) med ansvar för grund- och gymnasieskolor i södra Sverige. Hon har arbetat som skolledare på FUs gymnasieskola i Helsingborg och som gymnasielärare i svenska och historia.
Lars Brandström, ledamot
Tel: 070-643 17 07
Lars är fd verksamhetschef på Brandströmska skolorna i Göteborg (förskolor och grundskolor). Tidigare flerårig styrelseledamot i Kristna friskolerådet med särskiltd erfarenhet i frågor om konfessionella skolor. Tidigare lektor i musikteori och utbildningschef vid Musikhögskolan i Göteborg.
Valberedning
Caroline Bratt, sammankallande ledamot
Stefan Ruocco, ledamot
Sandra Stene, ledamot
sandra.stene@raddningsmissionen.se