I somras kom nya direktiv till utredningen om vinst i skolan. De nya direktiven har en förändrad riktning som kan vara skadlig för såväl Sveriges idéburna skolor som för den pedagogiska mångfalden i stort. Lotta Edholm – tänk om och tänk nytt! När ska du utreda små och idéburna skolors villkor?
I juli 2022 tillsatte dåvarande skolminister Anna Ekström (S) utredningen ”En skola utan vinstintresse”. Det var efter att en lång rad förslag från dåvarande regering röstats ned av dåvarande riksdag. Utredning skulle överväga om och hur vinstförbud skulle kunna införas.
Sedan kom valet i september 2022. Sverige fick en ny regering. Debatten om ”marknadsskolan”, vinsterna, betygsinflationen, offentlighetsprincipen med mera bara fortsatte, fast med ökad intensitet. Partiernas positioner förflyttades. Alltfler vars tidigare hållning var ”rör inte friskolorna – allt är bra”, började inse att systemförändring behövs. Efterhand utlovade skolminister Lotta Edholm (L) en ny friskolelag. Under våren 2023 jobbade Utbildningsdepartementet på direktiv som skulle ersätta den tidigare utredningen.
Direktiven kom när mångas semester börjat och heter numer ”Utredningen om vinst i skolan”, Det nya namnet antyder att vinstutdelning nu förutsätts kunna fortsätta. Det tillsattes en ny utredare som bland annat ska föreslå vinstförbud de första åren efter etablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister. De nya direktiven handlar nästan helt och hållet om regelskärpningar som syftar till att minska de avarter bland de vinstutdelande företagen som uppdagats genom åren. Men sannolikt kommer skärpningarna drabba små och icke-vinstutdelande idéburna skolor, för direktiven innehåller inget om särskilda villkor eller alternativ styrning av den idéburna skolsektorn. Förutsättningarna för att driva idéburen skola riskerar försämras ytterligare.
Den idéburna skolsektorn benämns knappt i direktiven. På ett enda ställe i de 23 sidorna med instruktioner till utredaren nämns att förutsättningarna för att starta och driva icke vinstutdelande friskola ska beaktas. Tyvärr antyds samtidigt att icke-vinstutdelande aktörer kan sakna kapacitet och stabilitet.
Det är naturligtvis bra att utreda hur samhället kan ta grepp över hur vinstutdelande företag agerar inom skolväsendet. Men det är ett generalfel att reglera allmännyttiga föreningar, stiftelser och kooperativ på samma sätt som koncerner och aktiebolag. Ingen skola kan väl dela ut vinst under uppbyggnad? Idéburna skolor delar aldrig ut vinst – allt överskott går alltid tillbaka till verksamheten!
Tänk om och tänk nytt Lotta! När kommer du tillsätta en utredning om små och idéburna skolors villkor? När kommer utredningsdirektiv för att säkerställa en mångfald av pedagogiska inriktningar och skolalternativ och som därmed säkerställer en verklig valfrihet för barn, unga och föräldrar?
Det liberaldemokratiska samhällets kanske viktigaste institution är dess skola. Mångfald, engagemang från civilsamhället och visst intellektuellt frirum behövs i skolväsendet. Det skapar resiliens, dvs samhällssystemet förmåga att möta utmaningar och vidareutvecklas. En pluralism av aktörer på olika nivåer inom utbildningsväsende, kultur och media är demokratins vaccin mot en likformighet som lätt kan få totalitära drag. Om nuvarande direktiv blir verklighet med regelskärpningarna som tillämpas på alla oavsett driftsform, så kommer likformigheten i skolan öka; koncernerna kommer anpassa sig och idéburna skolor steg för steg pressas bort.
Läs gärna här 10 förslag från Idéburna Skolors Riksförbund om hur särskilda villkor för idéburna skolor skulle kunna utvecklas.
Läs även kommentar till de nya direktiven – Business as usual i de svenska friskolorna – i nättidningen Dagens Arena