Artikeln publicerades i Altinget den 22 juni 2023
Skoldebatten är alltmer intensiv: betygsinflation eller till och med fuskbetyg; allvarliga brister hos stora koncerner som ändå tillåts fortsätta; krav på att offentlighetsprincipen även ska gälla friskolor. Kritiken är massiv mot den s k marknadsskolan från många håll. Även bland de partier som traditionellt omhuldat friskolorna är en tydlig omsvängning på gång.
Undersökningar visar att svenska folket är mot vinstutdelning i skolan – men samtidigt för en mångfald av pedagogiska alternativ.
Den liberala skolministern Lotta Edholm har utlovat en ny ”friskolelag”. Direktiven till en utredning som ska komma med konkreta förslag tas just nu fram på utbildningsdepartementet. I Tidöavtalet slås fast att “den ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor”.
Vi i Idéburna Skolors Riksförbund, med icke-vinstutdelande medlemmar runt om i landet, vill bidra med 10 förslag att beakta i direktiven.
1. Gör om skollagen så att vinstutdelande aktörer styrs och granskas på ett sätt och idéburna på ett annat. Idag behandlas en liten ideell förening på samma sätt som de stora skolkoncernerna. Det är ett samhällsintresse som delas av en bred majoritet att förstärka förutsättningarna för civilsamhällets idéburna aktörer i välfärden.
2. Uppdra åt Skolinspektionen och Statistiska centralbyrån att skilja mellan idéburna och kommersiella fristående skolor i sin statistik. Det finns en bra definition av idéburna aktörer inom välfärden som riksdagen klubbade i juni i fjol. Ge kammarkollegiet nytt uppdrag att skapa kostnadsfritt register över idéburna skolhuvudmän.
3. Förbättra tillståndsprocessen så att det åter blir realistiskt möjligt att starta idéburna skolor. Prövningen av huvudmannaskap och kapacitet måste ske utifrån de idéburnas förutsättningar och särdrag. Dessutom bör prövningen synliggöra mervärden för kommunen samt innehålla krav på mer samverkan mellan kommun och huvudman. ISR ser behov av högre kommunal rådighet över etablering samtidigt som kommunen bör vara skyldig att samverka.
4. Inrätta statligt garanterade lån och bidragsmodeller som stimulerar och möjliggör idéburna skolors start och tillväxt. Jämför med hur Sveriges folkhögskolor finansieras.
5. Reglera så kommunen stimuleras till, eller till och med, måste samverka med idéburna aktörer och garantera viss infrastruktur. Jämför hur idrottsplatser kan garanteras av en kommun. Idéburna skolor vill komplettera, inte konkurrera. Samtidigt kan kommunens inflytande över etablering och skolpeng behöva stärkas. En tanke är att möjliggöra graderad skolpeng utifrån huvudmannens åtagande.
6. Utarbeta klok tillämpning av offentlighetsprincipen för små och idéburna skolor. En lösning kan vara statlig reglering av hur kommunen samarbetar med huvudmän kring allmänna handlingars offentlighet, arkiv med mera.
7. Försöksverksamhet. Pröva att uppdra åt idéburna aktörer att i samarbete med kommuner bistå i utsatta områden eller sköta sämre fungerande skolor. Möjliggör och stimulera kommuner att använda charter school-modeller, något som förekommer i Storbritannien.
8. Stärk möjligheterna för små lokala skolor.
9. Minska juridifiering, avprofessionalisering och dokumenthysteri för alla i skolan. Och framför allt, kom ihåg varför vi har skola som samhällsinstitution! Låt skollagens ändamålsparagraf – bildningsidealet – prägla allt reformarbete.
10. Stoppa uppköpen eller reglera detta betydligt stramare. Idag finns en marknad för skolor som drivs av företagens bedömda värdeökning. Skolor ska inte vara en handelsvara på en marknad.. I dag köps mindre och idéburna aktörer köps upp vilket medför att vi får stora skololigopol snarare än en verklig mångfald av alternativ
Håkan Wiclander,
Ordförande Idéburna Skolors Riksförbund