Att reformera friskolesystemet handlar inte om att avskaffa valfriheten, utan om att rädda dess legitimitet. Friskolesystem måste utgå från elevernas och samhällets behov, inte från ägarnas avkastningskrav, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare, och Håkan Wiclander, Idéburna skolors riksförbund i Altinget
Valfrihet och mångfald i skolan har länge lyfts fram som bärande idéer bakom friskolereformen. Men i dag står det också klart att det nuvarande systemet har bidragit till ökade klyftor, växande segregation och att skattemedel lämnar skolan i form av vinster till ägare och riskkapitalbolag. Frågan är därför inte om friskolesystemet behöver reformeras, utan hur.
Låga kostnader framför hög kvalitet
Vi menar att svaret är en Friskolereform 2.0: ett system där valfrihet och mångfald kan förenas med samhällsansvar, likvärdighet och långsiktig kvalitet. Ett sådant system är möjligt, men det kräver att marknadslogiken ersätts av skolans demokratiska och samhällsbärande uppdrag.
Skolpengen har blivit en intäktskälla på en marknad där elever och föräldrar förväntas agera kunder. Resultatet har blivit felaktiga incitament: kostnadsminimering i stället för kvalitet, expansion i stället för lokal förankring och konkurrens i stället för samverkan. Samtidigt har vi sett hur glädjebetyg, aggressiv marknadsföring och tveksamma ägarstrukturer blivit återkommande inslag i systemet.
Idéburna friskolor utan vinstintresse visar att det går att kombinera pedagogisk frihet och mångfald med ansvarstagande och långsiktighet
Utvecklingen har drivit på skolsegregationen. Elever sorteras allt tidigare, och skolvalet fungerar i praktiken alltför ofta som en mekanism som förstärker skillnader i stället för att motverka dem. Det är inte värdigt ett skolsystem som ska ge alla barn och elever likvärdiga möjligheter.
Avskaffa aktiebolag som driftsform
Det finns en annan väg. Idéburna friskolor utan vinstintresse visar att det går att kombinera pedagogisk frihet och mångfald med ansvarstagande och långsiktighet. De är ofta småskaliga, lokalt förankrade och drivs med ett tydligt fokus på verksamhetens kvalitet. Överskott återinvesteras i skolan och kommer elever och lärare till del, i stället för att delas ut till ägare.
Nu lägger vi fram ett gemensamt förslag för en ny riktning för friskolesystemet.
- Aktiebolag som driftsform för skolor ska avskaffas. Skolan är inte vilken marknad som helst. Den är en samhällsbärande institution med ett demokratiskt uppdrag, och därför ska heller inte vinstutdelning vara en drivkraft i verksamheten.
- Nya skoletableringar ska prövas utifrån lokal kontext och samhällsbehov. Etableringar ska inte ske där de ger bäst ekonomisk avkastning, utan där de bidrar till elevernas utbildning och till ett hållbart lokalt skolutbud.
- Det måste säkerställas att överskott återinvesteras i verksamheten. Skattemedel avsedda för undervisning ska också användas för undervisning.
- Skolval och antagning ska reformeras. En central del är att avskaffa de enskilda skolköerna, som i dag gynnar dem som har störst kunskap om systemet och bäst förutsättningar att agera strategiskt. Antagningen måste utformas så att den stärker likvärdigheten och minskar segregationen.
- Skolpengen behöver reformeras så att den tar bättre hänsyn till skolors olika förutsättningar och uppdrag. Små skolor och verksamheter med hög kvalitet ska inte missgynnas av ett ersättningssystem som premierar stordrift.
Valfrihet får inte leda till segregation
Friskolesystem måste utgå från elevernas och samhällets behov, inte från ägarnas avkastningskrav. Valfrihet får aldrig bli en förevändning för att acceptera växande segregation och vinstjakt. Mångfald i skolan är värdefull, men den måste vila på en grund av rättvisa, ansvarstagande och tillit.
Att reformera friskolesystemet handlar inte om att avskaffa valfriheten, utan om att rädda dess legitimitet. Skolan ska styras av samhällsansvar, den ska inte styras av marknadsintressen eller egenintressen.