Medierna har de senaste åren rapporterat om skandaler där friskoleföretag varit inblandade. Undermålig kvalitet på undervisningen, glädjebetyg och vinster som hamnar i utländska riskkapitalisters fickor har fått regeringen att tillsätta utredningar för att få bukt med problemen. Men de idéburna friskolorna, som skulle kunna vara lösningen, glöms helt bort, skriver Håkan Wiclander och Emil Mattsson i Göteborgsposten.
Svenska folket har sedan friskolereformen genomfördes 1992 varit positiva till ökad valfrihet men negativa vinster i skolsektorn. Föräldrar och elever vill kunna välja skola, men är kritiska till att skattepengar som borde gå till undervisning hamnar hos privata ägare.
De idéburna skolorna fungerar precis så, man kan välja fritt men utan skolkoncernernas vinstjakt. Dessa skolor är ofta ganska små och finns spridda över hela landet. Deras förutsättningar skiljer sig markant från de stora skolkoncerner som i dag dominerar friskolesektorn.
Huvudmän för idéburna skolor har länge vädjat om ett mer aktivt stöd från politiker och myndigheter. Företrädare för flera partier har betonat civilsamhällets betydelse inom vård, omsorg och skola. Men i praktisk handling har inte mycket hänt.
Passar olika behov
Idéburna skolor erbjuder ofta en annorlunda pedagogisk miljö som passar barn och ungas olika behov. De finns ibland på orter där kommunen av olika anledningar inte längre anser sig ha möjlighet att bedriva skolverksamhet.
Dessa skolor litar till lärarnas pedagogiska kompetens och strävar efter samverkan med kommunen och dess skolor. Undersökningar visar att idéburna skolor bland annat har högre lärartäthet och mindre så kallad tystnadskultur.
Men små idéburna skolor har allt svårare att hävda sig mot skolkoncerner som med sina ekonomiska muskler startar nya skolor eller köper upp befintliga. Det märks tydligt i statistiken från Skolinspektionen:
– I fjol godkände inspektionen 49 ansökningar om att starta nya skolor eller utöka befintliga skolor. Av dessa svarar 14 koncerner för 35 av dessa godkännanden, varav tre (Internationella Engelska Skolan, Academedia AB och Cedergrenska AB) står bakom ungefär hälften.
– Endast nio av de godkända ansökningarna har inkommit från idéburna huvudmän och av dessa avser bara två nyetablering.
– Skolinspektionen konstaterar även att skolkoncernerna numer växer genom att köpa upp skolor med befintliga tillstånd.
Här fick vi ett system som nu helt domineras av aktiebolag många knuta till stora friskolekoncerner – med näst intill oligopolställning.
I slutet av förra året disputerade Ebba Henrekson vid Marie Cederschiölds högskola. Doktorsavhandlingen Exceptions in the Swedish School System innehåller bland annat en jämförelse mellan Sveriges friskolor och motsvarande i Milwaukee i USA. Systemen infördes ungefär samtidigt i början av 90-talet och reglerna var på många sätt lika varandra.
Men resultaten blev helt olika: Trots att även vinstutdelande friskolor är tillåtna i Milwaukee fanns det 2018 endast ”independent non-profit schools” kvar, det vill säga fristående skolor som inte delar ut ett eventuellt överskott till någon ägare. I Sverige blev utvecklingen en helt annan. Här fick vi ett system som nu helt domineras av aktiebolag många knuta till stora friskolekoncerner – med näst intill oligopolställning.
Ebba Henrekson presenterar flera förklaringar till den markanta skillnaden. En av dem är att utformningen av det svenska juridiska ramverket ställer krav på icke-vinstdrivande skolor att anpassa sig både till både en byråkratisk logik och en marknadslogik som är svåra att förena med de drivkrafter som bär civilsamhällets organisationer
Statliga lån
Styrelsen för Idéburna Skolors Riksförbund, med i dag ett hundratal medlemmar, hoppas att regeringen nu är beredd att tillsätta en utredning med uppdrag att granska villkoren och förutsättningarna för just idéburna skolor. Här är några förslag på direktiv som utredaren bör titta på:
– Hur den nyligen lagstadgade definitionen av idéburna aktörer i välfärden kan integreras i skollagen så idéburna och vinstutdelande aktörer behandlas på olika sätt. Motsvarande har skett i LOU och LOV för idéburna vård- och omsorgsaktörer.
– Hur skolmyndigheters statistik kan skilja mellan vinstutdelande och idéburna skolhuvudmän genom att tillämpa definitionen av idéburna aktörer i välfärden.
– Hur statligt garanterade lån eller bidragsmodeller kan tas fram som stimulerar och möjliggör idéburna skolors start och tillväxt.
Realistiskt att starta
– Hur tillståndsprocessen kan förändras så att det åter blir realistiskt möjligt att starta idéburna skolor. Prövningen av huvudmannaskap och kapacitet måste ske kunna utifrån de idéburnas förutsättningar, särdrag och mervärde till samhället.
– Hur kommuner kan stimuleras till, eller blir skyldiga att samverka med idéburna skolor för att tillvarata mervärden från dessa när man fullgör sitt så kallade utbudsansvar.
Det här skulle kunna vara åtgärder som säkerställer en mångfald av pedagogiska inriktningar och lokala skolalternativ och som därmed säkerställer en verklig valfrihet för barn, unga och föräldrar.
Håkan Wiclander, ordförande Idéburna Skolors Riksförbund
Emil Mattsson, styrelseledamot samt direktor Räddningsmissionen