Likvärdig skola-utredningen skulle lägga förslag som minskar skolsegregationen och förbättrar resurstilldelning i förskoleklass och grundskola.
Idéburna skolors riksförbund (ISR) vill se likvärdig skola men är kritiska till flera av utredningsförslagen, till exempel att utredningen inte tar tag i frågan om tilläggsbelopp, föreslår sänkta grundbeloppet för fristående skolor och däribland idéburna skolor, att inrätta ett kontrollsystem med regionalt placerade skolmyndigheter.

Här sammanfattas några viktiga delar av ISRs remissvar. (Hela remissvaret finns på länk här.)

Tilläggsbelopp
Utredningen ger inga riktigt bra förslag vad gäller resurser. Dels berörs knappt tilläggsbelopp, som idag ska ges efter behov men där elever får blankt avslag från kommunerna. Det leder till att elever går utan det stöd de behöver, och skolorna ges otillräckliga resurser för att möta elevernas behov.

Tilläggsbeloppen föreslås i stället utredas i en ny utredning. Idéburna skolors riksförbund (ISR) har föreslagit upprepade gånger att statistik om tilläggsbelopp borde samlas och synliggöras. Idag har vi många idéburna skolor som var och en vittnar om svårigheterna att få stöd för sina elevers behov. Men samlad kunskap och statistik finns inte om beslut och avslag. Det är på sätt och vis ett osynliggjort problem, som behöver lyftas upp på bordet och granskas i stället för att döljas, då allt för många elever idag har behov som inte får de resurser som skulle kunna stötta dem bättre.

Regionala myndigheter
Ett stort nummer i utredningsförslagen är att skapa regionala skolmyndigheter. De regionala myndigheterna skulle granska skolor och i stället för kommunerna hantera skolvalssystem. Här konstaterar ISR att det finns risker: stor myndighetsapparat, kostnader, bristande kontakt med lokala behov.

Uppenbarligen har utredningen sett att det finns risk för bristande kvalitet därför att koncernskolor skär i lärartäthet och behörighet. Utredningen vill att detta åtgärdas genom att bygga upp en kontrollapparat med regionala myndigheter, och med krav på handlingsplaner som myndigheterna ska granska och följa upp. För skolorna kommer detta kräva stora resurser, tidsåtgång och personal.

Det är bra att vilja kontrollera hur offentliga medel används. Så, parallellt med att skolan blivit en arena för privata aktörer ökar den statliga kontrollen, för att det behövs granskning av de kommersiella aktörerna. Men kontrollapparaten drabbar tungt även idéburna skolor som redan använder resurserna till att säkra hög lärartäthet, behöriga lärare och som återinvesterar varje krona i sin skolverksamhet.

Likvärdighetsutredningen föreslår att det ska bildas en ny regional skolmyndighet med kontor över hela landet. Skolor ska styras genom att ta fram handlingsplaner som den nya statliga myndigheten följer upp varje år och som sedan kopplas till resurser. Detta kostar inte bara i form av en ökad administration, det tar också skolors och lärares tid, även för mindre kommunala skolor.

Oroande
Det är oroande att se förslag till allt fler regler, detaljstyrning och kontroll för att hantera en mer kommersialiserad svensk skola. I stället borde inriktningen vara att låta lärare och rektorer koncentrera sig på att ge barn och unga en så bra start som möjligt i livet. Skolans fokus borde ligga på pedagogisk utveckling och inte på att behöva ägna mer tid åt administration. Beräkningar har gjorts där kostnaden enbart för Skolinspektionens granskningar idag motsvarar i storleksordning 1 000 lärartjänster.

Minskat grundbelopp för fristående skolor
Ett förslag i utredningen är att göra avdrag i grundbeloppet för fristående skolor (populärt kallat skolpeng), jämfört med kommunala skolor. Friskolor skulle därmed få lägre skolpeng. Anledningen säger utredningen är att friskolor är överkompenserade i resursfördelningen.

Men här har utredningen ett felslut i sitt resonemang. De blandar samman kommunens olika roller och därmed kommunens olika budgetar. I utredningen används genomgående begreppet ”kommunal huvudman” både för kommunen som huvudman för de kommunala skolorna och som ansvarig myndighet för hela skolsystemet i kommunen. Men detta är två olika roller.

Kommunen i rollen som myndighet har kostnader för att klara sitt myndighetsuppdrag. I myndighetsrollen ingår kostnader för skolnämnd och stora delar av skolförvaltningen som arbetar med antagningssystemet inklusive information, skolpliktsbevakning, skolskjuts, lokalförsörjningsplaner, planfrågor gällande skolutbyggnad och liknande. Dessa myndighetskostnader läggs åt sidan innan kommunens skolpeng bestäms.

Kommunen som skolhuvudman bestämmer sedan om grundbeloppet i såväl kommunal som fristående skola. Beloppet ska täcka samma kostnader i kommunala och fristående skolor – undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, lokaler.

Men utredningen har inte noterat skillnaden i kommunernas roller, utan blandar samman rollerna och säger att kommunen har ett större uppdrag och större kostnader, och menar myndighetsrollen.

ISR menar att det är anmärkningsvärt att utredningen inte i sin framställning tydligt beskriver när det är de kommunala skolorna respektive när det är den övergripande kommunala ansvarsnivån som avses. Denna sammanblandning har lett till en förvirrad debatt och ISR menar att en tung utredning som denna istället bör medverka till att skapa tydlighet och transparens.

Även Skolkostnadsutredningen (SOU 2016:59) konstaterade att kommunens merkostnader hänfördes till på den övergripande skolmyndighetsnivån. Trots detta landar Likvärdighetsutredningen i att föreslå ett avdrag för fristående skolor.

Utredningen gör ett antal påståenden om friskolor som ISR menar inte stämmer med verkligheten:

  1. ”De fristående skolorna går med överskott.” Gäller inte idéburna skolor över tid då allt överskott stannar i verksamheten För vinstutdelande skolor som drivs i aktiebolagsform kan påståendet stämma.
  2. ”De fristående skolorna kan alltid optimera sin organisation.” Resonemangen i utredningen har detta som en självklar utgångspunkt. Men den vanligaste anledningen till nedläggning av idéburna skolor är långsiktigt sviktande elevunderlag (detta gäller nog även nedläggningar av kommunala skolor). Långt ifrån alla av de idéburna skolorna har kö, men även kö vid antagningstillfället betyder inte självklart att det finns kvar en kö om elever slutar.
  3. ”Friskolor har lägre personaltäthet.” Gäller inte alls idéburna skolor.  Idéburna skolor har lika eller högre lärartäthet jämfört med kommunala skolor – och högre än koncernskolor. Att hålla en hög lärartäthet och så små klasser som möjligt är en central målsättning i alla idéburna skolor. Det görs inte med hjälp av högre bidrag utan genom att alltid vara kostnadsmedveten och till en del även genom ideellt arbete på huvudmannanivån.
  4. Dessutom driver utredningen tesen att kommunala skolor har ett annat uppdrag än friskolor och att de därför ska ha högre skolpeng. ISR menar att alla skolor har samma uppdrag och att det är kommunen i den övergripande rollen som ansvarig för all skolverksamhet som har detta större ansvar.

ISR delar inte bilden att friskolor överkompenseras. Vi ser tvärtom att våra skolor inte sällan kan ha svårt att hävda en likvärdig behandling, därav de många överklaganden av skolpengen som förekommer.

Ett barns behov av resurser ska inte avgöras utifrån vilken skola hen går i. Att generellt ge vissa skoltyper lägre resurser strider mot lika behandling och mot barns rätt. En kommun har samma ansvar för alla barn och får då inte systematiskt missgynna vissa barn med en generellt lägre skolpeng. Det är inte förenligt med utredningens uppdrag att öka likvärdigheten eftersom förslaget innebär att de elever som väljer en fristående skola generellt skulle får en lägre skolpeng än de som väljer en motsvarande kommunal skola.

ISR avstyrker förslaget att kommuner ska kunna göra avdrag på grundbeloppet till fristående skolor.

Möjligen kunde utredningen ha föreslagit avdrag på grundbeloppet för vinstdrivande skolor.

Skolvalssystemen har också stötts och blötts och debatterats. Som nämnts avvisar ISR utredningens förslag att skolvalet ska skötas av en regional myndighet.

Kösystem, med möjlighet att ställa sitt barn i kö redan från födsel, medför snedrekrytering, och systemet leder till nackdelar för t.ex. människor som flyttar. I stället för att ta bort kösystem helt, kan det ändras för att bidra till större likvärdighet.

Remissvaret i sin helhet finns på länk här