I somras kom nya direktiv till utredningen om vinster i skolan. Dessa kan vara skadliga för såväl Sveriges idéburna skolor som för den pedagogiska mångfalden i stort. Det skriver Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund. Tänk om och tänk nytt, Lotta Edholm, uppmanar debattören.
I juli 2022 tillsatte dåvarande skolminister Anna Ekström (S) utredningen En skola utan vinstintresse. Detta sedan en lång rad förslag från förra regeringen röstats ned av riksdagen. Utredningen skulle överväga om, och i så fall hur, ett vinstförbud inom skolsektorn skulle kunna införas.
Regelskärpningarna kan orsaka problem
Sedan kom valet i september 2022 och vi fick en ny regering. Debatten om ”marknadsskolan”, vinsterna, betygsinflationen, offentlighetsprincipen med mera fortsatte – fast med ökad intensitet. De politiska partiernas positioner förflyttades. Alltfler vars tidigare hållning var ”rör inte friskolorna – allt är bra” började inse att systemförändring behövs. Efterhand utlovade skolminister Lotta Edholm (L) en ny friskolelag. Under våren 2023 arbetade Utbildningsdepartementet på direktiv som skulle ersätta den tidigare utredningen.
Direktiven kom när mångas semester börjat och heter numera Utredningen om vinst i skolan. Det nya namnet antyder att vinstutdelning nu förutsätts kunna fortsätta. Det tillsattes även en ny utredare som bland annat ska föreslå vinstförbud de första åren efter en etablering, vid ägarbyten och vid kvalitetsbrister. De nya direktiven handlar nästan helt och hållet om regelskärpningar som syftar till att minska de avarter bland de vinstutdelande företagen som uppdagats genom åren.
Men sannolikt kommer skärpningarna drabba små och icke-vinstutdelande idéburna skolor eftersom direktiven inte innehåller något om att det behövs särskilda villkor eller alternativ styrning av den idéburna skolsektorn. Förutsättningarna för att driva idéburen skola riskerar att försämras ytterligare.
”Ett generalfel”
Den idéburna skolsektorn nämns knappt i direktiven. På ett enda ställe i de 23 sidorna med instruktioner till utredaren nämns att förutsättningarna för att starta och driva icke vinstutdelande friskola ska beaktas. Tyvärr antyds samtidigt att icke-vinstutdelande aktörer kan sakna kapacitet och stabilitet.
Förutsättningarna för att driva idéburen skola riskerar att försämras ytterligare.
Det är naturligtvis bra att utreda hur samhället kan ta grepp om hur vinstutdelande företag agerar inom skolväsendet. Men det är ett generalfel att reglera allmännyttiga föreningar, stiftelser och kooperativ på samma sätt som koncerner och aktiebolag. Ingen skola kan väl dela ut vinst under uppbyggnad? Idéburna skolor delar aldrig ut vinst – allt överskott går alltid tillbaka till verksamheten.
Tänk därför om och tänk nytt, Lotta Edholm. När kommer du tillsätta en utredning om små och idéburna skolors villkor? När kommer utredningsdirektiv för att säkerställa en mångfald av pedagogiska inriktningar och skolalternativ som därmed säkerställer en verklig valfrihet för barn, unga och föräldrar?
Totalitär likformighet
Det liberaldemokratiska samhällets kanske viktigaste institution är dess skola. Mångfald, engagemang från civilsamhället och visst intellektuellt frirum behövs i skolväsendet. Det skapar resiliens, det vill säga samhällets möjlighet att möta utmaningar och vidareutvecklas. En pluralism av aktörer på olika nivåer inom utbildningsväsende, kultur och media är demokratins vaccin mot en likformighet som lätt kan få totalitära drag.
Om nuvarande direktiv blir verklighet med regelskärpningarna som tillämpas på alla oavsett driftsform kommer likformigheten i skolan öka: koncernerna kommer anpassa sig och idéburna skolor steg för steg pressas bort.
Håkan Wiclander, ordförande Idéburna Skolors Riksförbund
Artikeln publicerades i nättidningen Altinget den 19e september