ISR och Ekobanken arrangerar ett seminarium om skolans uppdrag onsdagen den 28e juni. Har vi fått en skola med alltför stort fokus på resultat och prestationer på bekostnad av bildning och verklig kunskap?

Med utgångspunkt i några exempel från idéburna skolors arbete för ett samtal om skolans ändamål och samhällsbyggande uppdrag.

Medverkande: Britta Drakenberg, ISR, moderator. Emil Mattsson, Räddningsmissionen Göteborg. Maria Nordheden-Gard, Freinetskolan Kastanjen, Botkyrka. Ingrid Carlgren professor emeritus, ISR. Åsa Fahlén, Sveriges Lärare. Gunnar Danielsson, generalsekreterare, Folkuniversitetet. David Samuelsson, Studieförbunden.

Tid: Onsdag 28e juni kl 15.00 – 16.30

Plats: D-huset, Uppsala universitet, Kaserngatan 1, D24, Mer info – följ länk!

Bakgrund

Under många år har skolpolitiken- och debatten enligt vår mening haft ett alltför snävt fokus på elevernas kunskapsprestationer, medan skolans bredare uppdrag hamnat i bakgrunden. Samtidigt kommer alltfler alarmerande rapporter om ökande segregering, bristande likvärdighet och psykisk ohälsa bland barn och unga. För att komma tillrätta med skolans problem – också att ca 20% har alltför dåliga kunskaper – räcker det inte att lägga energin och resurserna på stödåtgärder för dessa elever. Det behövs större grepp.

Vi menar att skoldebatten behöver lyftas till att gälla skolans hela uppdrag – att ge alla elever möjlighet att utvecklas genom kunskaper och samtidigt vara en social och kulturell mötesplats för olika elevgrupper.  Skolans uppdrag brukar beskrivas med begreppen kvalificering (dvs kunskaper och färdigheter inom skolans olika ämnesområden), socialisering (att bli delaktig i samhällets olika sociala, kulturella och politiska ordningar) och subjektifiering eller individskapande (att utvecklas till autonoma och självständiga individer).

Under det första passet presenteras två idéburna skolor och hur de arbetar med och ser på en samhällsbyggande skola för bildning och demokrati. Efter en paus följer ett panelsamtal där perspektivet vidgas till att omfatta hela den obligatoriska skolan.

Några exempel på frågor att tala om:

  1. Hur ser ni på möjligheterna att i dagens skola arbeta för bildning och demokrati?
  2. Hur ser villkoren ut för elever och lärare?
  3. Vad innebär det att vara styrd av läroplaner och betygssystem?
  4. Hur skulle en läroplan som bättre främjar bildning och demokrati se ut?
  • Vad kan skolan göra för att främja barns och ungas psykiska hälsa
  • Hur kan skolan som miljö bli mer hälsobefrämjande?
  • Hur går det att arbeta med elevernas relationer?
  • Hur kan alla inkluderas i skolarbetet?
  • Hur kan skolans bidra till en bättre integration?
  • Är skolan alltför politiserad? Behöver skolan också armlängds avstånd?