Efter två års utredning, med omfattande historisk genomgång, internationella utblickar och hundratals kontakter med forskare, intressenter och sakkunniga, så avlämnade Thomas Persson i höstas kunskapsunderlaget – Statens ansvar för skolan. Utredningen avgränsas till direktivet – att utreda hur ett förstatligande skulle kunna ske, eller hur kunna ett stärkt statligt ansvar skulle kunna ske i andra former.
Utredningen konstaterar en rad brister i nuvarande system – bristande kunskapsresultat, bristande likvärdighet, svagheter i skolsystemet och svårt att attrahera lärare. Utredningen pekar bland annat på många styraktörer, begränsat handlingsutrymme för professionen, varierande kapacitet och brister i undervisningens kvalitet.
Utifrån direktivet presenteras två olika alternativ. Det första skulle innebära ett fullgånget förstatligande, det vill säga en jättereform där ca 200 000 årsarbetskrafter och 200 miljarder kronor skulle föras från kommunerna till staten. Detta bedömer utredningen skulle ta ca 20 år och fordra politisk enighet under denna tid.
I det andra alternativet tecknas en bild av hur statens ansvar skulle kunna stärkas utan att överta huvudmannaskapet. Alternativ två innehåller bland annat att staten skulle ta grepp över finansiering och resursfördelning, kompetensutveckling och kapacitetshöjande stöd.
ISR har denna gång val att förhålla sig relativt fritt till utredningens förslag, med syfte att framhålla idéburna skolors roll och mervärde. ISR avvisar helt det första alternativet. Gällande det andra så resonerar ISR om andra vägar att stärka det professionella handlingsutrymmet och undervisningens kvalitet. ISR är mycket skeptiskt till de många centraliseringar av typ top-down som föreslås. ISRs resonemang utgår istället från ett slags bottoms-up perspektiv med fokus på hur idéburna skolors möjliga roll i kommunens skolväsende ska kunna stärkas. ISR påpekar också om och om igen att utredningen inte skiljer mellan idéburna och vinstutdelande huvudmän. Läs mer här.