ISR och Sveriges Lärares debattartikel i Dagens Arena.
Hej Almega (företrädare för vinstutdelande storbolag i välfärden)!
Vi läser i en debattartikel i SvD ”Dagens välfärd bygger på valfrihet” att ni säger att valfriheten försvinner om vinstutdelande aktiebolag förbjuds i välfärden. Och vi hör också ofta detta från både er och de politiker som sedan länge försvarar privatisering, marknadisering och vinstintresse i skolan. Nu senast Centerns nya partiledare Ann-Karin Hatt i SVTs partiledardebatt. Ska vi förstå det som att bolagen kommer lägga ned när de inte längre får ta en del av resurserna för allmännyttiga ändamål till vinstutdelning? Det är väl inte en särskilt smickrande självkännedom?
Svenska folket har rätt
Oavsett vad skolkoncernerna väljer att göra, så har ni fel. Svenska folket har rätt. I SOM-institutets senaste rapport konstateras att 74 procent vill förbjuda företag med vinstsyfte att driva skola. Samtidigt vill bara 36 procent begränsa det fria skolvalet. Lärarkårens uppfattning är mycket likartad befolkningens i stort – se till exempel artikel i Dagens Nyheter.
Och svenska folket vet också att det finns många hundra idéburna icke vinstutdelande skolor och över 1000 idéburna förskolor. Svenska väljare vet att skolbyggnaderna, eleverna och lärarna kommer att finnas kvar om bolagen drar sig ur. Allmännyttiga kooperativ, stiftelser, ideella föreningar och även kommuner kommer fortsätta att utveckla och profilera en verklig mångfald av pedagogiska alternativ för elever och föräldrar att välja mellan. Såsom det ser ut i många av de andra länder som har olika slags friskolesystem, men helt utan vinstintresset.
Oförenlig med skollagen
Svenska folket inser förstås att aktiebolagsformen som sådan är oförenlig med skollagens ändamålsparagraf 1 kap 4§, där det föreskrivs att ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”. Med den formuleringen för skolans uppdrag så finns det ju inget läge när man kan säga att nu har eleverna utvecklats tillräckligt, nu tar vi resten av resurserna till vinstutdelning.
Ni beskriver också att avregleringarna på 80- och 90-talen inte var en högeridé och att det fanns en bred folklig reformvilja att förstärka medborgares egenmakt och valfrihet. Javisst, så var det. Men tankarna bakom till exempel friskolereformen var inte jättelika skolkoncerner vars mångfald egentligen bara är varumärken, inte verkliga pedagogiska alternativ. Tankarna var heller inte betygsinflation, skolsegregation, våffelstugor, kundbeteende och kommuner som tappar rådigheten över sitt skolväsende. Därför finns det nu en ny bred reformvilja för en slags friskolereform 2.0, där valfriheten behålls men enbart idéburna icke vinstutdelande skolor tillåts.
Nu förflyttas positionerna snabbt. Socialdemokratin satte just ned foten på kongressen. Liberalerna säger sig ”helrenovera friskolan” men få åtgärder blir fallet under denna mandatperiod. Vi förstår att Almega förbereder sig inför valåret. Men hota inte med falska påståenden. Valfriheten har kommit för att stanna och den går att förena med ett friskoleväsende utan vinstintresse.
Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare
Håkan Wiclander, ordförande Idéburna Skolors Riksförbund