En ny omfattande studie “Long-run Effects of Private Providers in Public Education”, gjord på gymnasieskolor i Stockholms län av Petter Berg, undersöker om friskolor i Sverige verkligen bidragit till bättre kvalitet. Berg gör detta genom att jämföra elevers framtida inkomster och utbildningsresultat utifrån driftsform på elevens gymnasieskola. Studien visar att ägarskap och profil påverkar både elevers framtida inkomster och utbildningsresultat, men av helt olika anledningar för idéburna och vinstdrivande aktörer.
Studien pekar på att idéburna gymnasieskolors kvalitet är i paritet med kommunala gymnasieskolor och kan ibland till och med prestera lite bättre om man tar hänsyn till elevernas bakgrund.
Trots bra kvalitet har elever som gått i idéburna gymnasieskolor i genomsnitt en något lägre inkomst vid 30 års ålder jämfört med elever från kommunala skolor. Men det beror på skillnaden i programutbud och elevers programval, inte på grund av de idéburna gymnasieskolornas undervisningskvalitet. Idéburna gymnasieskolor erbjuder fler estetiska och humanistiska program som leder till yrken med lägre löner.
Här finns en tydlig skillnad gentemot vinstdrivande gymnasieskolor. Studien visar att elever från vinstutdelande gymnasieskolor får lägre inkomster och utbildningsresultat på grund av att dessa skolor syftar till att generera vinst och därför anställer billiga lärare eller lärare med sämre kompetens.
Studien konstaterar att idéburna gymnasieskolor har hög kvalitet, men att deras programprofiler gör att fler elever väljer utbildningar som ger lägre framtida löner. Medan vinstdrivande skolor visar lägre kvalitet men lockar elever genom programutbud och centrala lägen.
Sammanfattning:
- Att elevers gymnasieval styrs av geografi och program snarare än skolans faktiska kvalitet.
- Att idéburna skolor står för utbildning av hög kvalitet, men erbjuder fler programinriktningar, estetprogram, med lägre framtida löner.
- Att vinstutdelande gymnasieskolor genererar vinst genom att anställa billiga lärare och lärare utan lärarkompetens.
- Att vinstutdelande gymnasieskolor i snitt gör en vinst på 15 000 kr per elev medan elever från dessa gymnasier gör en genomsnittlig livstids inkomstförlust på 193 000 kr och att samhället förlorar ungefär 20% av vad en gymnasieutbildning kostar i skatter från dessa elever.
- Att gymnasieskolors programutbud är en av flera parametrar som är avgörande för vilka framtida inkomster svaga elever får.
- Att skillnaden i hur bra utbildning en elev får troligtvis är ännu större än vad som syns i studien då betygsinflation är stor bland vinstutdelande skolor.