Regeringen vill stärka civilsamhällets roll och öppna för fler samarbeten med ideella aktörer. Men de idéburna skolorna lyser med sin frånvaro i förslagen, skriver Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund i Altinget.
Äntligen synliggör regeringen civilsamhällets betydelse och möjligheter. Bland annat ska den ideella sektorn få bättre möjligheter till samarbete med landets kommuner och regioner.
Men som så ofta glöms de idéburna skolorna bort.
I en debattartikel i Dagens Samhälle i samband med regeringens budgetförslag hyllar de kristdemokratiska ministrarna Erik Slottner och Jacob Forssmed civilsamhället. De lyfter fram ideella aktörers insatser och menar att deras arbete leder till ökad gemenskap och ökad social sammanhållning.
Glömda i civilsamhället
Varje år gör kommunerna upphandlingar för svindlande 900 miljarder kronor. Men bara en liten del går till samarbete med den idéburna sektorn – och en ännu mindre del till landets idéburna skolor. Det senare är något regeringen hittills inte valt att uppmärksamma.
Den stora friskolereformen genomfördes i början av 1990-talet. Då talades det i första hand om att föräldrakooperativ, skolor i glesbygden och andra idéburna aktörer skulle få en chans. Men så blev det inte.
Friskolor som inte delar ut någon vinst till sina ägare har marginaliserats. I dag är de flesta friskolor vinstdrivna. Men trots detta omsätter de idéburna skolorna fortfarande stora belopp och har stor betydelse inte minst på mindre orter runt om i landet.
Unika samhällsaktörer
I dag används så kallat Idéburet offentligt partnerskap (IOP) i flera kommuner och regioner, främst inom områden som vård, omsorg och integration. ”Idéburna aktörer har ofta ett unikt sätt att angripa samhällsproblemen som inte kan åstadkommas av en offentlig eller privat aktör”, konstaterar ministrarna Forssmed och Slottner i debattartikeln.
Runt om i landet finns föräldrar, kooperativ, lärare och andra som drömmer om att få starta en skola utifrån sina visioner
Men de nämner inte med ett ord om Sveriges många idéburna förskolor och skolor. Dessa är startade utifrån samhällsnyttiga drivkrafter av personer och aktörer som vill göra skillnad.
I dag finns cirka 1 360 icke vinstutdelande förskolor och drygt 350 icke vinstutdelande grund- och gymnasieskolor runt om i landet från Övertorneå till Helsingborg. De realiserar friskolereformens ursprungliga syften, och visar att valfrihet inte förutsätter vinstsyfte och aktieägare.
Tidigare i år visade Idéburna skolors riksförbund och Sveriges lärare i en gemensam rapport ”Friskolors drivkrafter: samhällsvinst eller företagsvinst” bland annat att:
- Icke vinstutdelande skolor tar ett stort regionalt ansvar i landsbygdskommuner, till skillnad från de vinstutdelande skolorna.
- Vinstutdelande skolor har en högre andel skolor belägna i socioekonomiskt starka områden.
- Elevernas trygghet är högre på icke vinstutdelande och kommunala skolor, än på de vinstutdelande skolorna
- Icke vinstutdelande skolor har mindre skolor (sett till antal elever) och högre lärartäthet.
Friskolereform 2.0
Erik Slottner och Jacob Forssmed vill underlätta för idéburna aktörer. Bland annat genom att sänka trösklarna för att delta i offentliga upphandlingar. De vill också reservera upphandlingar för idéburna organisationer. Samt premiera olika idéburnas mervärden i upphandlingar genom att använda utvärderingsmodeller som innefattar kvalitetsaspekter som synliggör mervärden.
Det är utmärkta förslag. Men nu krävs det också att idéburna skolornas speciella situation uppmärksammas.
I dag klumpas de ihop och behandlas likadant som stora vinstdrivande skolföretag. Krångliga regler som syftar till att reglera vinstintressets skadliga effekter och en alltmer nitisk Skolinspektion har inneburit att de inte längre startas några idéburna skolalternativ.
Runt om i landet finns föräldrar, kooperativ, lärare och andra som drömmer om att få starta en skola utifrån sina visioner. Se till att de får möjlighet att göra det! Det skulle berika skolsektorn – men också hela samhället, i enligt med den utveckling Erik Slottner och Jacob Forssmed efterlyser.
Det är hög tid för en friskolereform 2.0 som premierar den idéburna skolsektorn.