Utredningen SOU 2025:37 lämnar bland annat förslag om värdeöverföringsförbud i vissa situationer. Värdeöverföringsförbuden är tidsbegränsade och syftar inte till att hindra huvudmännen från att göra vinster.
Sammanfattning av ISRs yttrande
Idéburna Skolors Riksförbund (ISR) anser att vinstutdelning och verksamhetsfrämmande värdeöverföringar ska förbjudas i skolan.
ISR delar inte utredningens tolkning av EU-rätten. Skolverksamhet är icke ekonomisk verksamhet av allmänt intresse. Utformning av skolsystem är nationell angelägenhet och därmed är det fullt möjligt att förbjuda vinstuttag i skolan alternativt reglera vinstutdelande skolföretag på ett sätt och icke vinstutdelande skolor på ett annat sätt.
Ekonomiska vinstuttag är enligt ISR helt oförenliga med skollagens ändamålsparagraf 1 kap, 4§, att ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”. Det kommer alltid finnas elever som kan utvecklas längre och skolverksamma som kan vidareutvecklas .
Skattefinansierade medel som är avsedda för skolverksamhet och elever ska stanna i skolverksamheten.
Utredningens förslag är steg på vägen mot detta mål, men är tyvärr inte alls tillräckliga. Förslagen skulle kunna betraktas som en slags politiska slag i luften som försöker värna möjligheterna för fortsatt vinstintresse i skolan. Detta trots den starka opinion (74%, SOM-institutet) som finns mot vinstintresset i skolan.
Sveriges idéburna skolor delar inte ut vinst och sysslar inte med verksamhetsfrämmande värdeöverföringar. Den idéburna skolsektorn berörs därför inte av merparten av utredningens förslag, men den idéburna skolsektorn behöver värnas särskilt.
Tyvärr behandlar utredningen alla friskolor på ett och samma sätt, trots att vinstutdelande skolföretag och icke vinstutdelande friskolor är väsentligen olika vad avser drivkrafter och funktion i lokalsamhället och trots att direktiven till utredningen understryker att ”I ett sådant arbete bör förutsättningarna för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva fristående skolor beaktas. Att ha en mångfald av aktörer, såsom icke-vinstdrivande aktörer, är viktigt…”.
Det är dags nu, att politiken sätter ned foten och genom lag värnar de mervärden som skapas när organisationer eller individer inom civilsamhället startar och driver verksamheter med ett allmännyttigt syfte utan vinstdrivande motiv. Idéburna skolor behöver ges reella möjligheter att bidra till samhällsutveckling och problemlösning inom skolans område. Att ge stabila varaktiga förutsättningar med rimliga krav på idéburna aktörer behöver prioriteras och sådana förslag saknas tyvärr helt i utredningen.
Bristen på åtskillnad mellan huvudmannatyperna medför att vissa av utredningens förslag kan drabba de icke vinstutdelande skolorna, trots att åtgärdsförslagen, med goda motiv, syftar till att reglera de vinstutdelande skolföretagen och begränsa de skadliga effekter på skolverksamhet som vinstintresset har. Detta gäller främst förslagen om krav på ekonomisk kapacitet.
ISR gör också en annan analys av EU-rätten än den som utredningen gör gällande utredningens utgångspunkter. ISRs alternativa analys är väsentlig för framtida utformning av Sveriges friskolesystem och kanske även gällande andra avreglerade områden inom den svenska välfärden.
Utifrån ISRs alternativa analys av EU-rätten menar vi att det hade varit möjligt för utredningen att särskilja vinstutdelande skolföretag från icke vinstutdelande friskolor och rikta åtgärderna mot de skadliga effekter som uppstår utifrån vinstintresset.
Utredningen hade då kunnat föreslå åtgärder som stärker och tillvaratar den svenska idéburna friskolesektorn. En slags friskolereform 2.0 med en differentierad styrning av de två helt olika typerna av huvudmän. Tillståndsprocessen skulle då kunna anpassas till de förutsättningar som civilsamhällets aktörer har kring till exempel ekonomisk kapacitet, finansiering och lokaler. Reformen skulle också kunna baseras mer på tillitsstyrning likt inom andra samhällsområden där regler och kontroll skiljer mellan företag och allmännyttiga organisationer. Man kan också tänka sig finansieringsstöd vid start i form av lånegarantier, lokalstöd och glesbygdsstöd. En sådan reform skulle även kunna inbegripa krav att idéburna skolor och hemkommun ska samverka kring en rad områden såsom utbudsansvar, offentlighetsprincip, skolbibliotek, lärarkapacitet, glesbygd, skolskjuts, elevhälsa. Kanske till och med att kommunen skulle kunna be (upphandla) lämpliga idéburna huvudmän att etablera sig i områden med särskilda utmaningar i kommunen. Det vill säga en friskolereform som går från ett konkurrensparadigm till ett samverkansparadigm mellan skolor och huvudmän för kommunens skolväsendes bästa.
Med detta sagt välkomnar eller tillstyrker ISR de flesta förslagen som steg på vägen mot en skola utan vinstintresse.