Det finns en risk att nya regler och krav för att reglera vinstutdelande skolföretags verksamhet drabbar landets många mindre friskolor. Det skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare, och Håkan Wiclander, Idéburna skolors riksförbund.
Idéburna skolors riksförbund (ISR) och Sveriges Lärare har undersökt skillnaderna mellan vinstutdelande, icke vinstutdelande och kommunala skolor. Vår rapport Friskolors drivkraft: samhällsvinst eller företagsvinst bygger på officiell statistik och beskriver var i landet olika skolor finns, skolornas storlek, elevsammansättningen, lärargruppen och elevernas trygghet.
Färre lärare i vinstutdelande skolor
Undersökningen visar att vinstutdelande skolor har en högre andel skolor belägna i områden med socioekonomiskt goda förutsättningar. Av vinstutdelande skolor i årskurs nio var 70 procent belägna i socioekonomiskt goda eller mycket goda områden.
Elevernas trygghet är högre på icke vinstutdelande och kommunala skolor. I årskurs fem var tryggheten signifikant högre i icke vinstutdelande skolor och kommunala skolor i jämförelse med vinstutdelande skolor.
Icke vinstutdelande skolor har mindre skolor, sett till antal elever, och högre lärartäthet i jämförelse med både vinstutdelande och kommunala skolor. Vinstutdelande skolor har i genomsnitt 1,5 elever fler elever per lärare i både årskurs sex och nio. I årskurs sex har kommunala skolor 0,6 fler elever per lärare än icke vinstutdelande.
Friskolesektorn domineras av stora aktörer
När friskolereformen genomfördes för 30 år sedan var tanken att tusen blommor skulle blomma. Reformen skulle gynna små glesbygdsskolor och skolor med särskild pedagogik.
I dag domineras friskolesektorn av några få stora aktörer som delar ut vinst till ägarna, i vissa fall till utländska kapitalförvaltare. Sverige är unikt – faktiskt det enda land i världen – som tillåter att offentliga medel avsedda för undervisning kan användas på detta sätt. Flera undersökningar har visat att svenska folket uppskattar och vill ha kvar den valfrihet som reformen innebar – men samtidigt säger en majoritet nej till att skolbolag delar ut vinst till sina ägare.
Reglera de stora vinstutdelande skolföretagen, men stimulera idéburna aktörer med bättre villkor.
Vår undersökning granskar hur friskolors drivkrafter påverkar eleverna. En slutsats är att idéburna friskolor sätter utbildningen, eleverna och lärarna först. De tycks ta friskolereformens syfte på allvar. Men på senare år har idéburna skolor trängts undan när de stora koncernerna med starka ekonomiska resurser expanderar. Mångfald och verklig valfrihet för elever och föräldrar minskar år efter år.
I debatten dras alla friskolor över en kam, vilket är olyckligt. Runt om i landet finns idéburna aktörer som inte delar ut vinst till ägare. Här återfinns små föräldrakooperativ och skolor som bygger på en särskild pedagogik – men även Fryshuset, Stadsmissionen, Folkuniversitet med flera.
Underlätta för idéburna skolor
Några partier i riksdagen har förändrat sin skolpolitiska agenda, men drar ändå alla friskolor över en kam. Risken är att nya regler och krav för att reglera vinstutdelande skolföretags verksamhet drabbar landets många mindre friskolor. Reglera de stora vinstutdelande skolföretagen, men stimulera idéburna aktörer med bättre villkor.
Här är några exempel på vad som skulle underlätta för idéburna skolor:
- Tillståndsprocessen för nya skolor måste anpassas till civilsamhällets förutsättningar.
- Finansieringen för nya idéburna aktörer måste underlättas. Den kan ske med hjälp till start och tillväxt via en särskild fond, statliga lånegarantier, lokalstöd, glesbygdsstöd med mera.
- Samverkan med landets kommuner är viktig. Det kan handla om offentlighetsprincip, skolbibliotek, lärarkapacitet, skolskjutsar, elevhälsa med mera.
- Utforma kontroll och regelverk så att det är applicerbart på små skolor och civilsamhällets organisationer.
- Våga satsa mer på idéburet offentligt partnerskap (IOP) där offentliga och idéburna aktörer prövar ett mer ömsesidigt arbetssätt än tidigare. Kommuner kan då uppdra en aktör att driva en skola.
Vägen bort från marknadsskolan handlar om mer än enbart vinstregleringar. Det krävs ett skolväsende som sätter utbildningen, undervisningen, eleverna och lärarna i centrum. Idéburna skolor har en viktig plats att fylla även i framtiden
Debattartikeln publicerades i Altinget 20 maj 2025