I juni kom Skolverkets förslag till nationellt professionsprogram. Det syftar till att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och att öka attraktionen till yrkena. Förslaget innehöll en struktur för kompetensutveckling och ett meriteringssystem. Förslaget remitterades under hösten varvid många synpunkter, bland annat från ISR, inkom. Utbildningsdepartementet har därefter bearbetat och delvis förändrat förslaget inför att fastställa en förordning om professionsprogrammet.
ISR har nu yttrat sig kring utbildningsdepartementets förslag till förordning. ISR tillstyrker en rad delar i förslaget och avstyrker andra. ISR är positiva till en ökad nationell likvärdighet genom ett nationellt professionsprogram och förslagets struktur ger möjlighet att anpassa kompetensutveckling för enskilda lärares och rektorers behov. Men i professionsprogrammet är det dock oklart vad en lärares eller en rektors meriteringsgrad kommer att innebära i praktiken. Det vore olyckligt om huvudmän och arbetstagarorganisationer lokalt ska tvingas tolka vilken innebörd professions-programmet ska ha vid till exempel löneprocesser.
Vidare påpekar ISR att det sannolikt finns behov av vidare samverkan kring delar av förordningens implementering, som till exempel hur professionsprogrammet ska kopplas till karriärtjänster, något som ISR gärna deltar i.
ISR påpekar också att definitionen av rektorers meritering saknas i professionsprogrammet.
I föregående yttrande påpekade ISR att huvudmän och rektorer kommer behöva stöd vid implementering och att programmet för närvarande saknar en klar finansiering. I detta behöver också hänsyn tas till mindre huvudmäns förutsättningar. Till exempel kan situationer uppstå där ett större antal lärare på samma skola samtidigt önskar delta i kompetensutveckling inom programmet vilket skulle medföra både bemanningsproblematik och finansiella utmaningar.