Idéburna friskolor i Sverige har hög lärartäthet.
Det betyder att antalet lärare är högt, räknat per elev. Men läget är annorlunda i vinstinriktade aktiebolagsägda friskolor. I dem är lärartätheten tvärtom låg, alltså färre lärare per elev, och följaktligen större klasser.
Fenomenet, att idéburna friskolor har fler lärare, och vinstdrivna friskolor har färre, upptäcktes av en slump.
Det var Sten Svensson som för tio år sedan hade ett uppdrag att göra en undersökning för Lärarförbundets räkning, och handlade egentligen om att kartlägga likvärdigheten i skolsystemet.
Sten Svensson gjorde intervjuer med aktiv skolpersonal runt landet.
I förbifarten
En dag satt Sten med rektorn på Samskolan i Göteborg, en idéburen friskola som drivs av en stiftelse, och som funnits i hundra år.
Rektorn nämnde lite i förbigående under samtalet att han var glad att jobba på en skola som var stiftelseägd. För, som han fortsatte, då behövde han inte skära ner på personal.
Sten Svensson säger att han hajade till.
Han frågade mer, för resonemanget var nytt.
Jo, hade rektorn fortsatt berätta, han var glad att kunna använda hela skolpengsresursen i undervisningen. Att pengar inte flöt iväg utanför skolan bort till något annat. Att lärare kunde behållas.
Sten Svensson berättar att han funderade på om det kunde gälla generellt, att det var vanligt idéburna skolor använde skolpengen för att satsa på personal. Och tanken fick honom att vilja undersöka mer om antalet lärare.
Det blev starten på en ny undersökning.
Inget register fanns
Men det fanns inget sådant register över skolor, som samlade uppgifter om organisationsform och antal lärare. Så ur befintliga register fick Sten Svensson handplocka friskolor, sortera skolorna i två kolumner, på idéburna skolor respektive vinstdrivna aktiebolagsskolor.
Det var ett hantverk för att kunna jämföra.
Resultatet var mycket tydligt.
Vinstdrivna skolor har färre lärare än både idéburna och kommunala. Skillnaden är väsentlig.
Det var den första undersökningen i sitt slag.
Ungefär fem år senare genomfördes en uppföljning, då av en tankesmedja, och den kom fram till samma resultat: Färre lärare i vinstdrivna aktiebolagsskolor, fler lärare i idéburna och kommunala.
Det finns idag ingen superfärsk undersökning.
Undersökningen borde göras igen för att få aktuella siffror till skoldebatten, menar Sten Svensson. Han är övertygad om inget förändrats, att siffrorna ännu i vår dag står sig för de vinstdrivna.
Ekonomisk vinst till ägare ligger i färre lärare
Överskottets ”stora möjligheter” i skolan ligger i att skära ner på antalet lärare för att få vinst att dela ut åt koncernernas ägare. Så var det för några år sedan, och så är det ännu, tyvärr.
Sten Svensson har i många år debatterat skolan och likvärdigheten, och gjort flera undersökningar på uppdrag av fack, arbetsgivare och tankesmedjor.
Våren 2019 gjorde han en undersökning som visar att de vinstdrivande skolorna blir allt större på marknaden, medan kommunala och idéburna skolor minskar i andel inom SkolSverige. (Ett referat finns här.)
Vilket innebär, att skolor som har färre lärare konkurrerar ut skolor med fler lärare. En slags dumping.
Sten Svensson och andra kritiker har i flera år påpekat de vinstdrivna friskolornas fel och brister.
Fler debattörer kritiska
Och bland andra debattörer finns Expressens ledarsida, som då och då varit kritisk till friskolereformens och vinstdrivna skolor. Exempelvis skrev Expressens ledare för några år sedan om friskolornas ”buskapitalister”. Och återigen alldeles nyligen tog Expressen-ledaren upp misslyckandet med friskolereformen och efterlyser ett ”rejält omtag i friskolefrågan”, fast denna gång märkligt nog riktade ledaren sin udd mot Annie Lööf.
Båda gångerna har Expressens ledarsida varit kritiska till skolkoncerner som alldeles tydligt och uppenbart misslyckats, till exempel gått i konkurs. Fast än så länge har Expressen inte gått hela vägen och uppmärksammat bristerna med att antalet lärare är lägre generellt, de behöriga lärarna färre generellt.
Någon gång kanske Lärarförbundets slogan slår igenom: Allt börjar med en bra lärare.