Betygsinflationen, offentlighetsprincip versus insynprincip, nationell skolpengsnorm eller annan form av resursfördelning, kommuners veto contra samverkan med idéburna skolor, avprofessionalisering och dokumenthysteri, skolans bildningsuppdrag och tillitsstyrning är några av de ämnen som ISR diskuterat med ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott.
ISR har nu mött Socialdemokraterna, Liberalerna och Centern, näst på tur är Moderaterna och Kristdemokraterna. Det är uppenbart att partierna nu söker nya positioner i sin politik både vad gäller skolan i allmänhet och synen på friskolor.
Ledamöterna är mycket intresserade av ISRs problembeskrivningar och lösningsförslag.
ISRs grundsyfte med mötena är att fördjupa ledamöternas kunskap och förståelse för Sveriges alla olika allmännyttiga idéburna skolor. Och på så sätt också beskriva väsentliga skillnader i förhållande till vinstutdelande friskolor. Och därmed argumentera för att förbättra villkoren för att både starta och driva idéburen skola – något som faktiskt står i Tidöavtalet.
ISRs syn är att om man ska lyckas omstarta friskolereformen och förbättra villkoren för 3e sektorns idéburna skolor, så måste man skilja ut och styra denna sektor på annat sätt än de regleringar som finns och kommer komma för vinstutdelande bolag och koncerner. Det gäller i allt från tillståndsprocessen, kapacitetskrav, finansiering till samverkan med kommuner med mera.
De mervärden och den mångfald som idéburna kompletterar svensk skola med, kommer kunna blomstra först när skollagen reglerar idéburna skolor på ett sätt och vinstutdelande på annat. Det var ju verklig mångfald, småskalighet, lokal förankring och elevers och föräldrars rätt att välja den slags skolmiljö som passar just dem som var hörnstenar i friskolereformen.
(på bilden från vänster: Niels Paarup-Petersen C, Staffan Olsson ISR, Håkan Wiclander ISR, Anna Lasses C)