Ska friskolor omfattas av samma offentlighetsprincip som kommunala skolor? Detta är något en statlig kommitté noggrant studerat på uppdrag av den förra regeringen. Utredningens slutsatser och förslag om en utökad offentlighet skulle presenterats i slutet av mars. Men nu har debatten nu fått nytt bränsle sedan skolminister Lotta Edholm i sista stund beslutat att stoppa den delen av utredningen. Istället talar hon om en ”insynsprincip”, där det dock ännu är oklart vad den ska innebära i praktiken.
I dag omfattas inte är huvudmän för fristående skolor av offentlighetsprincipen, det begränsar kraftigt allmänhetens och journalister möjlighet att granska verksamheten och ta del av handlingar. Detta till skillnad från kommunalt drivna skolor.
Idéburna skolors riksförbund (ISR) företräder många mindre verksamheter runt om i landet. Huvudmännen är till exempel ideella föreningar, stiftelser och ekonomiska föreningar. Förbundet har länge ansett att offentlighetsprincipen bör gälla på friskolor. – Alla skolor finansieras ytterst av det svenska folket, sysslar med myndighetsutövning och är en del av det offentliga välfärdssystemet. Därför bör friskolor följa samma lagar som kommunala skolor. Samtidigt måste regelverket anpassas efter de ideellt drivna och mindre skolors situation, menar ISR:s ordförande Håkan Wiclander. Han lyfter fram den oro som finns bland små verksamheter. Hur ska till exempel små föräldrakooperativa förskolor hantera de krav som offentlighetsprincipen innebär?
Redan idag tyngs många av förbundets medlemmar av en stor börda när det gäller dokumentation och redovisning. Ökade krav på dokumentation och diarieföring skulle kunna innebära att resurser måste tas från utbildningens eller förskoleverksamhetens kärnuppdrag. Redan i dag måste all dokumentation kring sekretessbelagda uppgifter inom till exempel elevvård och elevhälsa sparas. Detsamma gäller dokumentation kring barns och ungas utveckling och lärande, samt dokumentation kring avvikelser från likabehandlingsplaner med mera. Denna del av verksamheten lyder redan idag under skollagen och kontrolleras av Skolinspektionen. Rektor eller förskolerektor ansvarar för att regler och lagar följs. All kommunikation med kommunen och myndigheter finns också dokumenterad hos alla skolor och förskolor – liksom hos den aktuella myndigheten. Och, redan i dag är ekonomiska redovisningar offentliga hos merparten av ISR:s medlemmar.
Skolminister Lotta Edholms förslag att offentlighetsprincipen inte ska gälla landets friskolor har mött kritik, från bland annat lärarfacket och skolledarnas fackliga organisation.
I intervjuer har Edholm själv hävdat att bakgrunden till förslaget om en ”insynsprincip” är att små skolor skulle få svårt att hantera den offentlighetsprincip som kommunala skolor måste följa. Samtidigt framhöll hon i en intervju:
”Insynen i friskolorna måste öka. Föräldrar, lärare, ja alla medborgare, ska kunna veta vad våra skattepengar går till. Insynen behöver inte bara öka i det pedagogiska, utan även det juridiska och ekonomiska”.
Idéburna skolors riksförbund är sedan länge principiellt för att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, både kommunala och friskolor. – Alla skolor tillhör ju svenska folket eftersom de är skattefinansierade, framhåller ordföranden Håkan Wiclander. Han säger samtidigt att det ännu är för tidigt att bedöma tanken om en ”insynsprincip”, då det ännu inte finns några detaljer om vad förslaget skulle innebära.
– Att bedriva skolverksamhet är en form av myndighetsutövning där allmänheten har rätt till information om lärartäthet, betygsgenomsnitt, vilka som äger skolan, vinster som eventuellt delas ut till aktieägare och andra väsentliga uppgifter. Friskolor ska inte ha en ”frizon” där de kan agera utan insyn. Men regelverket måste som jag nämnde tidigare anpassas efter ideellt drivna och mindre skolors villkor, menar Håkan Wiclander.
Två kommentarer:
I bästa fall slöseri med tid och pengar
Det måste vara en självklarhet att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska omfatta all offentligfinansierad verksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare. Hon menar att beslutet att skrota delar av arbetet kom att offentlighetsprincipen även ska gälla friskolor i bästa fall är ett slöseri med tid och resurser. – En väl utformad insynsprincip kan kanske fungera så länge den liknar offentlighetsprincipen, men varför kasta en stor del av det som redan gjorts i papperskorgen? Det vettiga vore ju att utredningen presenterar de redan utformade förslagen om offentlighetsprincip och statistikinsamling utöver det nya om insynsprincip, säger hon.
”Kan missgynna fristående skolor”
All skattefinansierad verksamhet i förskola och skola ska lyda under offentlighetsprincipen. Det är viktigt för elever, vårdnadshavare, alla i skolans värld. Det anser Matz Nilsson, ordförande i Sveriges skolledare. Han tror att förslaget om en ”insynsprincip” kommer att missgynna de fristående skolorna. – Det ger ytterligare argument för de som vill exkludera de fristående. Det hade tvärtom gynnat dem om de ställt upp på den transparens och öppenhet och den princip som är så viktig i den svenska demokratin, säger Matz Nilsson.