Betänkandets samlade förslag syftar till att åstadkomma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan, genom flera samverkande åtgärder. Utredningen lämnar också förslag om ett nationellt frånvaroregister.
ISR påpekar inledningsvis i yttrandet
- Att utredningens fokus på ny lagstiftning medför att utredningen inte tillräckligt belyser vilken betydelse andra faktorer – såsom lärarbehörighet, skolstorlek, lärartäthet och huvudmannens drivkraft -har på skolans klimat jämte trygghet och studiero.
I ISRs yttrande kommenteras utredningens lag- och förordningsförslag:
ISR har inget att invända mot nya definitioner av akutskola och undervisning i Skollagen 1 kap 3§.
ISR tillstyrker tydliggörande av vårdnadshavares inflytande ska vara begränsat och tillstyrker att Skolverket uppdras att ta fram stöddokumentation kring vårdnadshavares inflytande.
ISR bedömer ett tillägg till rektors särskilda ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero som okontroversiellt. ISR skulle dock önska att lagtexten även tydliggjorde att huvudmannen ska sträva efter att skapa goda förutsättningar för rektor att upprätthålla sitt ansvar.
ISR ser en risk att förslagen om de tre nya dokumenten – skolregler, konsekvensplan och förväntansdokument – blir en betungande administrativ uppgift. Men ISR accepterar dessa.
ISR är i huvudsak positivt till flera övriga förslag i skollagens 5 kap men har vissa förslag om tillägg eller ändringar i övrigt – se nedan. Gällande förslaget om rektors möjlighet att besluta om elevs placering vid en akutskola föreslår ISR att placeringstiden behöver kunna vara längre än högst åtta veckor och föreslår istället en placeringstid om lägst fyra veckor men högst återstoden av en termin.
ISR tillstyrker förslaget om ändring i förordningen (2015:195 om ett nationellt informationssystem – att paragraferna 2 och 10 ska innehålla uppgift om omfattningen av giltig respektive ogiltig frånvaro. ISR har förslag om hur denna statistik ska bli användbar för analys och i förändringsarbete och om vilka uppgifter som för detta ändamål bör hämtas in.
ISR påpekar avslutningsvis nuvarande omfattande lagstiftningsarbete på skolans område riskerar ”juridifiera” mjukvaruaspekterna av barn och ungas förskole- och skolgång. T ex saknar vi behandling av aspekter såsom skolstorlek, lärartäthet, närhet, kontakt, positivt bemötande och salutogent synsätt.