I en ny rapport av Nätverket för en likvärdig skola undersöks skillnader i strukturell kvalitet i fristående respektive kommunal förskola i olika kommuner. Man jämför kommuner med en mycket låg eller låg andel barn i fristående förskola med kommuner med en hög eller mycket hög andel.
De studerade kvalitetsfaktorerna är andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarexamen och förskollärartäthet. Man uppmärksammar också de olika kommunernas socioekonomiska struktur och förutsättningar i form av skattekraft, andel innevånare med eftergymnasial utbildning samt kommunpolitisk styrning.
Resultaten visar stora skillnader mellan kommuner och att variation är relaterat till driftsform och kommunpolitisk dominans. Mindre kommuner och landsbygdskommuner som har låg andel barn i fristående förskolor har ofta fler utbildade förskollärare och mindre barngrupper. Det är vanligare med idéburna förskolor än vinstutdelande bland de fristående, och i kommunerna med minst andel barn i fristående förskolor finns det enbart idéburna förskolor. I dessa kommungrupper dominerar Socialdemokraterna i det politiska styret.
I större och rikare kommuner med hög skattekraft och utbildningsnivå och hög andel barn i fristående förskolor, är andelen heltidsanställda förskollärare färre och barngrupperna större. Här är även vinstdrivande förskoleverksamheter med större bolag och koncerner vanligast och Moderaterna styr oftare i dessa kommuner.
Studien konstaterar att förskolan har förändrats från en läroplans- och professionsstyrd verksamhet till att mer styras av marknad och konkurrens. Detta leder till att kvaliteten skiljer sig mellan kommuner och mellan kommunala och fristående förskolor, vilket gör att alla barn inte får samma förutsättningar i förskolan.