I ISRs fördjupande serie om olika alternativa pedagogiska metoder och synsätt presenteras här Freinetpedagogiken.
Många av Sveriges idéburna förskolor och skolor har startats av engagerade pedagoger som vill prägla verksamheten på särskilda sätt och på så sätt skapa en verklig mångfald av olika skolmiljöer och förhållningssätt för olika barn och unga att välja det som passar just dem.
Freinetpedagogiken bygger på tankar från den franske pedagogen Célestin Freinet (1896-1966) som levde och verkade under och mellan två världskrig. Erfarenheter från detta gjorde att han insåg att skolan spelade en avgörande roll för att det aldrig mer skulle bli krig. Ett demokratiskt förhållningssätt blev då grunden för hur arbetet i skolan borde bedrivas. Utan demokrati kunde inte en fredlig värld växa fram. Även ett fritt tänkande är en av flera grundpelare inom Freinetpedagogiken. Det meningsfulla arbetet ett annat.
Skolan och den kunskap som skolan förmedlar måste vara viktig just nu och inte bara något som eleverna har nytta av långt in i framtiden. Det demokratiska förhållningssättet är ingenting som kommer av sig självt utan måste byggas upp tillsammans med barn och elever så att ansvaret för sitt eget lärande och sin egen omgivning ökar i takt med ålder och mognad. Därför är återkommande inslag i Freinetpedagogiken samlingar, klassråd, stormöten och andra specifika möten för att lära sig demokrati i praktiken.
Temaarbeten i alla åldrar bidrar till fördjupning
Freinetpedagogiken bygger på ett tematiskt undervisningssätt där basen läggs redan i förskolan och där liknande teman återkommer genom alla skolår så att kunskaperna fördjupas varje gång temat återkommer. Det betyder att varje förskole- och skolform; låg-mellan och högstadiet bygger på kunskapen i ett temaområde. Ett tema kan vara ”Migration”, ett annat ”Våra sinnen”, ett kan vara ”Uppfinningar och upptäckter” eller ”Matematik i våra hemländer”. Temat introduceras varje terminsstart och redovisas med gemensamma redovisningar där alla förskolans och skolans ämnen är representerade. Det kan vara utställningar med bilder, filmer och text men även teaterproduktioner, experiment, egenproducerade böcker, alster från de olika slöjdarterna och exempel från arbetet i modersmålsundervisningen.
En av grundpelarna inom Freinetpedagogiken är att Handens och Hjärnans arbete värderas lika och inom just temarbetet kommer detta sig bäst till uttryck.
Undervisningsformer där gruppen är den viktigaste faktorn för att individen ska utvecklas och bli en god samhällsmedborgare
Undervisningen i Freinetskolor sker ofta utomhus i den miljö som omger förskolan eller skolan. Ofta arbetar man åldersblandat men ju äldre eleverna blir desto mer sker lektionerna åldershomogent. I själva gruppen eller i klassrummet arbetar barnen och eleverna i grupper där själva ämnesinnehållet styr gruppernas storlek och sammansättning. Inom Freinetpedagogiken läggs vikten på att yngre får hjälp av äldre och att varje elev ska inom gruppens ram kunna nå sin proximala utvecklingszon (Jfr Vygotskij).
Själva stoffet är valt så att det utgår från elevernas förkunskaper och intressen så att motivationen till att ta sig an ett nytt arbetsområde eller tema blir så gynnsam som möjligt. I en osäker omvärld måste skolan vara en viktig trygghet och en självklar skyddsfaktor där begreppen demokrati, solidaritet och kamratskap blir viktiga honnörsords.
Freinetpedagogikens ursprung
”Arbetet ska vara den bärande principen, drivkraften och filosofin bakom folkets skola, det ska vara den aktivitet ur vilken alla färdigheter framgår”.
Så skriver den franske pedagogen Célestin Freinet i sin bok som på svenska kom att kallas ”För folkets skola” och som han skrev under de år på fyrtiotalet då han satt i Vichyregimens koncentrationsläger. Freinet hade länge varit en stark kritiker mot den katolska kyrkans stora inflytande över fransk skola. När han på 1920-talet anställdes på en byskola i Bar-sur-Loup insåg han att barnen lärde sig väldigt lite i de instängda klassrum som präglade skolan, så han bestämde sig för att flytta mycket av undervisningen utomhus. De gjorde utflykter i skogen, uppe i bergen, till stadens torg och till floden i närheten. Där samlade de stoff till klassrummet där barnen tryckte egna texter på ett litet handtryckeri. Texterna spreds sedan till andra skolor i Frankrike och till och med till skolor i andra delar av världen.
Freinet samlade likasinnade lärare i Frankrike och bildade ett kooperativ där pedagogerna delade med sig av sina idéer. Detta blev upprinnelsen till den Freinetrörelse som nu finns i stora delar av världen.
Freinetpedagogiken idag
Numera finns Freinetskolor i många länder i Latinamerika, i Europa och i Asien.
I Sverige finns förskolor och skolor från Ljusdal i norr till Lund i söder. Pedagoger från alla Freinetskolorna träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter, ta del av den senaste forskningen och knyta kontakter så att elever kan brevväxla, numera mest i digital form, med andra barn i andra delar av Sverige.
Vartannat år träffas alla Freinetpedagoger på en skola för att under några dagar arbeta i verkstäder, workshops och med olika uttrycksmedel och utveckla Freinetpedagogiken. Själva pedagogiken står aldrig still. Den utvecklas så att det samhälle som man lever i blir utgångspunkten för barns och elevers undersökande arbete.
Mer information om Freinetrörelsen finns på https://freinetsverige.se. Här kan man beställa litteratur om Freinetpedagogiken och även böcker där Freinetpedagoger medverkar.