Fler vägar till arbetslivet har haft i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva. Syftet var att gymnasieskolan ska ha flera vägar till arbetslivet som tar hänsyn till behoven på arbetsmarknaden, elevers olika förutsättningar för lärande och att många elever inte är redo att göra sitt yrkesval redan i årskurs nio.
Utredningen har fått flera tilläggsdirektiv, bl a lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Utbildningarna ska utformas i nära samverkan med näringslivet och i första hand kunna ge elever som saknar gymnasiebehörighet en utbildning med en tydlig praktisk inriktning. De nya valbara utbildningarnas längd och omfattning bör kunna anpassas dels utifrån de krav som arbetslivet ställer för att eleverna ska bli anställningsbara inom olika yrkesområden, dels utifrån enskilda elevers behov av individanpassning av utbildningen.
Sammanfattning av ISRs yttrande
ISR välkomnar översynen av introduktionsprogrammen med målsättningen att elever på dessa program ska få ökad meningsfullhet och en väg ut i arbetslivet. Med dagens betygsystem kan många orsaker bidra till att en elev i årskurs nio inte når behörighet till gymnasiets nationella program. Därför behöver det säkerställas fler vägar till försörjning och en plats i samhället även för dessa elever.
Att utforma nya utbildningsvägar i samverkan med näringslivet är vällovligt men mycket komplicerat. I detta måste hänsyn tas till en stor mängd faktorer som bland annat huvudmäns möjligheter att skapa effektiva organisationer för utbildningarna, resurstillgång, påverkan på dagens nationella program och elevers valmönster samt arbetsmarknadens förståelse och hantering av de olika vägarna till samma mål. Få yrken kan delas i utgångar för mer högkvalificerade och mindre högkvalificerade uppgifter när det gäller direkt övergång från gymnasieskolan. Inom vård och omsorg kan sådan uppdelning göras i vårdbiträde och undersköterska men ISR bedömer det som betydligt svårare inom branscher som till exempel bageri, el och energi samt frisör.
ISR tillstyrker
- att elever på språkintroduktion ges möjlighet att läsa yrkesämnen
- att utredningens förslag om utbildningar inom små eller dyra yrkesområden samt om utbildning på entreprenad
- att yrkesprov införs för alla elever på yrkesprogram om inte detta medför betydande kostnader för huvudmännen
- att elevers rätt att fullfölja utbildning på individuellt program inom den anpassade gymnasieskolan beslutas enligt utredningens förslag
ISR avstyrker
- att införa utredningens förslag om nya yrkesprogram om 1900 poäng utan att först utreda och definiera vilka yrkesroller/yrkesutgångar dessa förbereder för. Likaså behövs närmare utredning av hur huvudmännens tjänstefördelning, ekonomi och organisation påverkas samt hur skillnaden mellan yrkesprogram om 1900 poäng och yrkesprogram om 2700 och 2800 kommer att förstås av branscher, elever och vårdnadshavare.
- att införa utredningens förslag om nya yrkesprogram om inte tillgången till kvalitativa APL-platser först säkerställts med berörda branscher.
- att förändra behörigheten till de mer omfattande yrkesprogrammen till att omfatta nivån för godkänt i ännu fler ämnen
- att det individuella förberedelseprogrammet ges den allmänna lydelse som utredningen föreslår. För elever med godkänt i tre grundskoleämnen från grundskolan krävs ofta längre tid för inhämtning av kunskap. Det gör att övergång till nationellt program i gymnasieskolan ofta omöjliggörs.
- att IMV kvarstår om den nya programstrukturen införs. När nya program tillkommer bör något alternativ försvinna om inte systemet ska bli alldeles för svårt att överblicka.
- att elever på högskoleförberedande program får möjlighet att läsa yrkesämnen för att öka sannolikheten att gå direkt ut i yrkesverksamhet.
ISR föreslår
- att förslagen om nya yrkesprogram får ligga till grund för vidare utredning med tydligare konsekvensbeskrivningar av huvudmännens förutsättningar samt av konsekvenser för de nu etablerade yrkesprogrammen om 2700/2800 poäng.
- att individuellt förberedelseprogram utformas så att det förblir ett undantag. Kanske ska det också definieras som en förberedelse för att främst gå vidare till vuxenutbildning.
- att utredningens förslag utreds avseende påverkan på fristående huvudmäns utbildningar på yrkesprogram.