Idéburna Skolors Riksförbund och Sveriges Lärare publicerar en rapport som avslöjar myter om skolan. Rapporten visar fakta om skillnader som faktiskt finns mellan vinstutdelande och icke vinstutdelande grundskolor och därmed de mervärden som de idéburna bidrar med.
– I friskoledebatten florerar många spekulationer och myter. Vi har genom analys av offentlig statistik från Skolverket och Skolinspektionen undersökt ett antal skillnader mellan olika slags huvudmän i syfte att vederlägga några av myterna, säger Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna Skolors Riksförbund.
I rapporten, “Friskolors drivkraft: samhällsvinst eller företagsvinst?”, pekas på ett antal skillnader som faktiskt finns mellan vinstutdelande och icke vinstutdelande grundskolor.
– Det viktiga är att den visar – svart på vitt – att de icke vinstdrivande skolorna har mer personal fler lärare, bättre utbildade lärare och mindre klasser. Och omvänt har de vinstdrivande friskolor färre och mindre välutbildade lärare samt större klasser. Detta är något som sällan visast så tydligt som i denna rapport, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
– Dessa fakta visar att det behövs en ny friskolereform som tillvaratar och stödjer de mervärden som idéburna skolor bidrar med. Vi vet sedan länge att svenska folket är för friskolereformens valfrihet men mot vinstintresset i skolan, avslutar Håkan Wiclander.
I korthet har rapporten fem centrala punkter:
1. Lärartäthet. Icke vinstutdelande skolor har generellt sett ett mindre antal elever och högre lärartäthet i jämförelse med både vinstutdelande och kommunala skolor. Exempelvis har vinstutdelande skolor i genomsnitt 1,5 elever fler elever per lärare i både årskurs 6 och 9, och i årskurs 6 hade kommunala skolor 0,6 fler elever per lärare än icke vinstutdelande.
2. Lärarnas utbildningsnivå. Kommunala skolor har högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 86 procent i årskurs 6 och 84 procent i årskurs 9. Icke vinstutdelande skolor har en något högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 80 procent i årskurs 6, i jämförelse med vinstutdelande skolor där andelen uppgick till 77 procent.
3. Antal elever per skola. Icke vinstutdelande skolor har färre antal elever i jämförelse med både vinstutdelande skolor och kommunala skolor. Vinstutdelande skolor har i genomsnitt över 120 elever fler än icke vinstutdelande i årskurs 6 och över 90 fler elever i årskurs 9. I årskurs 6 har vinstutdelande skolor ett större elevantal än kommunala skolor. I årskurs 9 har däremot kommunala skolor det största genomsnittliga elevantalet.
4. Regionalpolitisk funktion. Av alla landsbygdskommuner i årskurs 6 har icke vinstutdelande skolor representation i 35 procent av kommunerna. Motsvarande andel för vinstutdelande skolor var 17 procent.
5. Socioekonomisk fördelning. Av vinstutdelande skolor i årkurs 9 är 70 procent belägna i socioekonomiskt goda eller mycket goda områden. Motsvarande andel för icke vinstutdelande skolor är 63 procent respektive 56 procent för kommunala skolor.
Rapporten innehåller regressionsanalyser som visar att t ex små skolor, lärartäthet och hög andel lärare med pedagogisk examen har positiva effekter på elevers trygghet och måluppfyllelse.